Vetenskapligt arbetssätt ger bättre elevarbeten

  •  

Vetenskap på Östra Real

Ett vetenskapligt arbetssätt på Östra Real har höjt kvaliteten på samhällselevernas gymnasiearbeten. Lärarna Krister Brolin och Stefan Gadd har utarbetat en metod som ger en sammanhållen vetenskaplig progression under alla tre gymnasieåren.

Arbetssättet växte fram ur lärarnas egen långa erfarenhet av undervisning. Det hände alltför ofta att eleverna tyckte att de hade gjort samma sak i alla tre årskurserna. Det var bara ämnen och uppgifter som skiftade.

– Vi utgick från styrdokumenten, från läroplanen och ända ner till kursnivå, för att se hur vi kunde förändra. Sedan har vi byggt utbildningarna kring de centrala vetenskapliga förmågorna: källkritik och analysförmåga samt tillämpning av vetenskapliga metoder och teorier, berättar Krister Brolin, som är förstelärare i samhällskunskap.

Viktigt att förklara begreppen

Den vetenskapliga inriktning som i dag präglar hans och historieläraren Stefan Gadds samarbete är bara möjlig i de klasser där de båda två har samma elever genom alla tre gymnasieåren, i praktiken samhällsvetenskapsprogrammets elever med inriktning samhälle.

Stefan Gadd är historiker och undervisar både i historia och i samhällskunskap. Han berättar att det från början handlade om att systematisera de idéer som han och Krister Brolin hade.

– Vi lärare utgår ofta från vad eleverna kan, eller vad vi tror att de kan. Här har vi i stället utgått från oss själva och vad vi kan. För att arbeta så måste vi förbereda eleverna. Vi har exempelvis lagt stor vikt vid att förklara de olika begrepp vi arbetar med.

De nämner begreppet analys som ofta används ganska slarvigt.

– Vi gör en strikt tolkning. Att analysera innebär att plocka isär någonting i delar, förklarar Stefan Gadd.

Progression av elev analyser

Progressionen kan bestå i att eleverna gör sina analyser på olika nivåer i respektive årskurs.

– I årskurs 1 gör vi ofta en bildanalys. Då har vi pratat om genusteori och klassteori. Eleverna väljer tio olika bilder från en stor mängd foton. De ska sedan analysera varje bild utifrån ett stort frågebatteri, berättar Krister Brolin.

Eleverna är väl förberedda när de sätter i gång. Före bildanalysen har de fått se tre gamla bildanalyser som inte blivit bedömda tidigare. Vilken är bäst – och varför? Bedömningarna av dessa bildanalyser sker i form av oppositionsseminarier.

Teorier fördjupas i årskurs 2 och 3

I årskurs 2 ligger fokus i stället på konfliktanalys utifrån en tydlig mall. Där ökar kraven. Eleverna måste läsa in stora textmängder och här är det en fördel att lärare samarbetar på vissa kurser så att arbetet blir så tidseffektivt som möjligt.

Slutligen i årskurs 3 fördjupas teorin ytterligare. I årskurs 1 fanns bara en förklaringsmodell, nu är det komplicerade förklaringsmodeller där olika faktorers inverkan på en slutsats ska vägas samman och viktas.

– Vi krånglar helt enkelt till det och för in det faktum att det är olika krafter som drar åt olika håll, precis som det ser ut i den verkliga forskningsvärlden, säger Stefan Gadd.

Personkemi och kompletterande ämneskunskaper

Han och Krister Brolin presenterade sitt arbetssätt på Goda exempel-mässan i Stockholm i våras. Det bygger på ett nära samarbete där personkemin är viktig. Krister är ofta den drivande, medan Stefan håller en lägre profil, kommenterar och kommer med förslag. Deras ämneskunskaper kompletterar varandra.

Elever bättre förbredda för högskolestudier

Det finns ingen statistik som kan bekräfta att införandet av vetenskapliga metoder gett högre resultat. Men efter denna intervju lade Stefan Gadd ut en fråga på Facebook till sex grupper som består av före detta elever. Frågan gällde deras uppfattning om kvaliteten på den vetenskapliga inriktningen i samhällskunskap på gymnasiet.

− Jag fick ganska omgående ett trettiotal svar som alla säger samma sak. När det gäller att skriva uppsats, tänka analytiskt, tillämpa metoder och teorier samt att delta i seminarier hade alla varit mycket bättre förberedda än kurskamraterna på högskolan, säger Krister Brolin.

En gedigen grund för gymnasiearbetet

De nuvarande eleverna Elliot Gustafson och Thea Plane, båda 18, är just nu uppslukade av sina gymnasiearbeten och håller med om att den vetenskapliga inriktningen i både samhällskunskaps- och historieundervisningen ger dem stora fördelar. Båda beskriver sina gymnasiearbeten som omöjliga att genomföra på ett vetenskapligt sätt utan den utbildning i vetenskapligt tänkande som genomsyrat åren på Östra Real.

– Det är tydligt när jag pratar med andra elever att vi har en mer gedigen grund. Så jag ger ett högt betyg till båda lärarna, säger Elliot Gustafson, som skriver om begreppen hård och mjuk makt och där samhällskunskapen är i fokus.

Thea Planes gymnasiearbete omfattar bildanalys av den engelskspråkiga tidningen GQ som vänder sig till män. Hennes arbete har en historisk infallsvinkel.

− Det är bra att historia och samhällskunskap kan gå in i varandra. Det gör att vi kan stärka våra betyg i båda ämnena, säger Thea Plane.

Marianne Hühne von Seth

Senast uppdaterad 21 maj 2018