På Stockholms skolors ungdomsmottagning är sex kul - Pedagog Stockholm

På Stockholms skolors ungdomsmottagning är sex kul

  •  

Stockholms skolors ungdomsmottagning, även kallad SKUM, tillhör elevhälsovården och arbetar med att ta emot unga upp till 23 år för samtal om sex, kroppen, sexuell identitet, mensvärk eller bara för att prata. Även lärare får använda sig av deras kunskap för sin undervisning i sex och samlevnad.

SKUM har ungefär åttatusen besök under ett år, både drop in och bokade tider. Målet är att tröskeln ska vara så låg som möjligt. Enligt ungdomsmottagningarnas uppskattning besöker runt tjugo procent av alla ungdomar i Stockholm ungdomsmottagningar.

– Ungdomsmottagningen beaktar ungdomarnas hela situation och har tystnadsplikt så de vet att det de säger till oss är i förtroende, säger enhetschef Ingrid Classon.

– Sen tror jag att ungdomsmottagningarna har generellt gott rykte bland ungdomar. Man förväntar sig att bli väl bemött, säger skolläkaren Kersti Strömblad.

Barnmorskan Eddie menar att det är viktigt att öka synligheten för mottagningen eftersom många ungdomar inte känner till vilken hjälp de kan få. Framförallt vill ungdomsmottagningen nå ut till gymnasieelever, en grupp som är svår att nå.

I Stockholms stad finns ytterligare åtta ungdomsmottagningar som ligger under stadsdelarna och som ansvarar för att ta emot ungdomar som bor i området. Stockholms skolors ungdomsmottagning har inget geografiskt upptagningsområde, istället arbetar de mot Sprint–gymnasiet och elevhälsopersonal. En del av ungdomsmottagningarnas uppdrag är arbeta utåtriktat med skolor för att öka synligheten och i åttan gör de flesta klasser ett studiebesök hos sin lokala ungdomsmottagning. Men den största gruppen ungdomar hittar dit oberoende av lärare.

– De pratar med varandra och många uppfattar oss som lätta att ta kontakt med. Vi pratar om vad som helst och det är kul. Det kommer även ganska unga personer och det grundar för en framtida god kontakt när de blivit sexuellt aktiva, berättar Eddie.

– Alla är välkomna hit och ska känna sig trygga här, säger Ingrid.

– Många kommer med ett problem eller en fråga och då ska vi hjälpa dem att lösa det. Vår grundton är att sex är positivt och en källa till glädje och vi pratar om att sex kan vara många olika saker, säger Eddie.

– Vår vision är att alla ungdomar mår bra i och har glädje av sin sexualitet, säger Ingrid.

Ibland blir detta ett problem med vuxengruppen som uppfattar det som att SKUM uppmuntrar promiskuitet. Istället uppmuntrar de vuxna att tala mer om sexualitet med ungdomar.

– Det här är ungdomarnas ställe men ibland kommer föräldrar med om ungdomen vill. Men personalen har tystnadsplikt och alla får vara anonyma med sina frågor, berättar Ingrid.

HBTQ-certifierad

SKUM är HBTQ-certifierad av RFSL. Det innebär att personalen har genomgått en utbildning för att arbeta strukturerat och målmedvetet med att vara inkluderande för HBTQ–personer.

– Eftersom vi är HBTQ-certifierade är det väldigt viktigt för oss att utbilda nyanställda och hålla oss uppdaterade med begrepp och vad som händer inom området, säger Ingrid.

– Sen får man inte fastna i begreppen eller bli alltför fascinerad så man snöar in på dem. Ungdomarna hittar de beskrivningar som passar dem och de måste få styra det själva, påpekar Kersti.

SKUM kommer att engagera sig i Stockholm Pride i slutet av juli med att utföra snabbtest för HIV och en kurator kommer att delta i Pride Ung Park i sommar.

Som skolläkare och psykiatriker arbetar Kersti mycket med transungdomar.

– Jag träffar många transungdomar som är osäkra kring sitt kön och flera av dem har bara pratat med oss om sina funderingar, berättar Kersti.

– Vi arbetar aktivt med att nå transungdomar för vi vet av statistik att de tillhör en riskgrupp. De har också många frågor kring sex och kropp som måste bemötas och har ett stort behov av information. Om du har en livmoder behöver du exempelvis vaccinera dig mot livmoderscancer även efter du gjort en könskorrigering, säger Ingrid.

Efterfrågan på information om trans har ökat bland ungdomar men gruppen är en väldigt liten del av befolkningen och det gör att många saknar kunskap.

– Vi märker att det kommer fler remisser från skolor där elevhälsopersonalen har större vana av att hantera transungdomar. Det är inte alltid det är uttalat eller så tydligt i uttrycket, säger Kersti.

– Bekräftelsen är oerhört viktigt för ungdomarna som kommer hit, fyller Ingrid i.

Förtroendet är vårt kapital

I statistikundersökningen ungKAB – Ungdomar och sexualitet: kunskap, attityder och beteende som släpps av Göteborgs universitet med några års mellanrum framkommer det att många unga har ett behov av att prata om relationer och sexualitet. Även ganska unga elever har många frågor om kroppen och hur den utvecklas.

– När jag arbetade i Haninge tog vi emot killgrupper som var i tolv års ålder och för att hitta en ingång till samtal talade jag om snoppar och stånd. Det var lite fnittrigt först, men sen hade de hur mycket frågor som helst, berättar Eddie. Många av dem var jättestolta över att snoppen börjat växa och att de kunde göra annat än att kissa med den. De var nyvakna i kroppen.

Verksamheten bygger på ungdomarnas förtroende.

– Ungdomar är väldigt ärliga när de kommer hit, säger Eddie. De berättar om sexpartners, övergrepp och utsatthet.

– Här får de träffa någon som är oberoende och som de inte har en kontinuerlig relation med i sin vardag, lyfter Jakob.

– De har ett behov att komma hit och bli bekräftade i sina tankar och få vända och vrida på dem. Förtroendet är vårt kapital, fyller Ingrid i.

Ingrid berättar att många ungdomar vill skydda sina föräldrar för att inte göra dem ledsna, oroliga eller sårade och därför låter bli att prata med dem om svåra saker. Det finns många frågetecken kring kropp och sexualitet hos ungdomar. Och där det finns brist på kunskap uppstår myter.

– Det finns en del myter om sex, som hur många sexualpartners en genomsnittlig person har på ett år, eller den seglivade myten om mödomshinnan eller att p-piller förminskar ens chanser att få barn när man är äldre, säger Ingrid.

Många ungdomar har en låg kännedom om sin egen kropp.

– Få tjejer har känt på sin livmodertapp och när de gör det kommer de ibland hit och frågar om de fått cancer. Även kunskapen om mens har sjunkit bland unga tjejer, säger Eddie.

Även killar har kunskapsluckor om sina kroppar.

– Det finns uppfattningen att om man får utlösning för ofta tar spermierna slut eller att det är något fel om man inte kan få stånd igen direkt efter en utlösning. De är även dåliga på att känna på sina testiklar, fastän de ofta är och känner mellan benen. Vi arbetar jättemycket med att förebygga testikelcancer, fortsätter han.

Kondombruk

I december 2015 lanserade Stockholms skolors ungdomsmottagning ett penismåttband som gör det lättare att välja rätt storlek på kondomen. Det minskar risken för att kondomen går sönder eller åker av. Det vanligaste skälet till kondomhaveri är att kondomen är i fel storlek på omkretsen. En för liten kondom kan spricka och en för stor kondom glida av. En studie har gjorts i USA på kondomanvändning och ett resultat av den studien var att man gjorde ett måttband för att kunna mäta omkretsen på penisen så att man kan välja rätt bland kondomstorlekar.

– Eftersom det finns kläder i olika storlek är det självklart att det finns kondomer i olika storlekar, säger Jakob.

En utmaning för dem som arbetar med sexuell hälsa är att kondomanvändningen bland unga går ner och klamydia blir vanligare. Att penismåttbandet togs emot med humor är en fördel, eftersom det gör att det är lättare att tala om kondomanvändning. Både föräldrar och ungdomar har varit där för att hämta måttbandet.

– En mamma med två tonårssöner använde måttbandet som ingång till att prata om kondomanvändning. Hon tyckte det blev lättare när det låg ett konkret material på bordet, berättar Eddie.

En utmaning för dem som arbetar med sexuell hälsa är att kondomanvändningen bland unga går ner och klamydia blir vanligare. Att penismåttbandet togs emot med humor är en fördel, eftersom det gör att det är lättare att tala om kondomanvändning. Både föräldrar och ungdomar har varit där för att hämta måttbandet. – En mamma med två tonårssöner använde måttbandet som ingång till att prata om kondomanvändning. Hon tyckte det blev lättare när det låg ett konkret material på bordet, berättar Eddie.

Ungdomsmottagningen får kondomer från Lafa men eftersom det utbudet är begränsat lägger de ganska mycket pengar på att köpa kondomer för att det ska finnas olika storlekar och ett utbud som gör det roligare att botanisera bland kondomerna. På ovanvåningen har de en kondomutställning som visar upp olika typerna av kondomer.

– Nu kan Stockholms stads grafiska profil viras runt var mans penis vilket främjar både hälsa och välbefinnande, säger Eddie.

– Kondomen ska vara på för de fungerar bäst om de används, säger Ingrid.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 20 juli 2016