Läsning utvecklar empatin

  •  

Matteusskolans bibliotek HBTQ

Matteusskolan är en “F till 9”- skola inbäddad bland husen på Norrmalm. Skolbiblioteket är ett långsmalt rum där varje yta som inte har fönster är upptaget av bokhyllor dignande av böcker. Det är seriealbum, bilderböcker, kapitelromaner, mysrysare, fantasy och klassiker. Här ska alla hitta något att läsa. Hösten 2015 ansökte skolan och beviljades 50 000 kronor för inköp av litteratur med tema normkritik och HBTQ.

Helene Andersson är skolbibliotekarie och har gjort inköpen i samråd med sitt arbetslag som undervisar i årskurs tre. Böckerna med HBTQ-tema ska få en egen hylla, samtidigt vill Helene att eleverna ska få chansen att snubbla över titlarna.

– Det är många tankar, många själar, filosoferar Helene om dem som dagligen rör sig på skolan.

Eleverna är nyfikna

Lise-Lotte Liljedal är lärare och arbetslagsledare på Matteusskolan. Hon var med och gav synpunkter på vilka böcker som skulle köpas in och hur lärarna kan arbeta med dem.

– Vi arbetar mycket med värdegrund på hela skolan. Våra elever har väldigt mycket kunskap om vad som diskuteras i samhället. De har många frågor kring HBTQ så vi tycker det är viktigt att lyfta, berättar Lise-Lotte.

Hon beskriver att eleverna har funderingar kring livet och är nyfikna på hur andra människor lever. Hennes uppfattning är att de har en ganska okomplicerad relation till kärlek. Det finns flera barn som har samkönade föräldrar på skolan och klasskamraterna brukar mest vara nyfikna.

– Det blir kanske mer komplicerat när man börjar på högstadiet och ska hitta sig själv, inflikar Helene. Då kan det vara ganska skönt att läsa om någon som har samma känslor eller funderingar som en själv.

Att skolan ska arbeta med värdegrund och mångfald ser båda som en självklarhet.Helene säger att det är viktig att lyfta att vi alla är olika, men samtidigt lika på många sätt.Båda tror att alla tjänar på normkritik och att det är bra att vidga på normerna och skapa plats för fler perspektiv.

– Vi har tänkt att litteraturen ska berika oss när vi pratar värdegrund, säger Lise-Lotte. Att vi ska kunna hitta nya perspektiv och material att samtala kring.

Svårt att hitta böcker till mellanåldern 

Inför bokinköpet fick Helene tips från lärarna hur de vill arbeta med litteraturen och kombinerade detta med sin egen erfarenhet som skolbibliotekarie. Hon läste bloggar om HBTQ-litteratur och använde sig av e-postlistan skolbiblist. Hon utgick från vilka frågor som lyfts i de olika stadierna och hur man kan arbeta med dem och köpte böcker med HBTQ-tema för låg-, mellan- och högstadiet. Då upptäckte hon att det finns ganska många bilderböcker med HBTQ-tema och böcker om att hitta sig själv och utforska sitt känsloliv som riktar sig till högstadiet. Mellanstadiet var det svårare att hitta böcker till. Hon tycker det är viktigt att det finns skönlitteratur för alla åldrar som skildrar olika erfarenheter som eleverna bär med sig eller är nyfikna på.

– När du läser en bok går du in i handlingen och kan förstå saker på ett annat sätt eftersom du själv visualiserar vad som händer. Du skapar egna bilder. Dessutom utvecklas empatin när man läser skönlitteratur och diskuterar det man läser.

Klassen läser tillsammans

Helene valde att beställa ett antal olika klassuppsättningar för att hela klasser ska kunna läsa samma bok och diskutera den. Hon har även köpt in några fackböcker om normkritik som riktar sig till lärare med handfasta metoder och fakta.

Hon berättar att hon har elever från alla stadier som kommer och lånar böcker. Hon vet vad många vill läsa och kan tipsa dem om titlar som hon tror de skulle uppskatta. Böckerna läser hon under lugna stunder i biblioteket eller på fritiden för att kunna ge rekommendationer till eleverna.

Allra mest är det elever från lågstadiet och mellanstadiet som lånar böcker. På högstadiet sjunker läsandet hos många eftersom det händer så mycket annat.

– Spänning, mysrysare och hästböcker är väldigt populära. Lasse Maja–böckerna och Dagbok för alla mina fans är oftast utlånade. Och de äldre eleverna läser gärna dystopier som Hungerspelen eller Divergent.

Skolbibliotekarien är en resurs i klassrummet

Om Helene skulle göra om biblioteket på Matteusskolan skulle det bli fler sittplatser och soffor så att eleverna kan sitta i biblioteket och läsa.

– I våra förra lokaler hade vi bord och stolar där eleverna kunde sitta, men det får inte plats nu.

Helene vill se sig som en resurs för lärarna och går gärna ut i klasserna för bokprat eller samtal om informationssökning och källkritik. Källkritik är ett fält som hon som skolbibliotekarie tycker är viktigt, både i skolarbetet och privat för eleverna. Exempelvis när de är ute på sociala medier och är ensamma med vad de tar del av. Hon tycker att lärarna skulle kunna utnyttja hennes kompetens som skolbibliotekarie flitigare.

– På Matteusskolan har jag haft några bokprat i nian som blivit uppskattade. Nu ska jag ut i trean och femman och prata om källkritik. Jag hoppas att det ska sprida sig så fler lärare söker upp mig.

Läs även om Slättgårdsskolansarbete med normkritisk pedagogik som fått medel från HBTQ-satsningen.

Erfarenhetsbaserad kurs i normkritik

Arbetar du på högstadiet eller gymnasiet och vill driva din skolas arbete med normkritik? Stockholms stad erbjuder en kurs i normkritik för skolpersonal i samarbete med Södertörns högskola. Kursen utgår från deltagarnas egen erfarenhet fån skolvardagen.

Läs mer om kursen

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 11 december 2015