Tolkningen av resultaten är viktigare enligt John Hattie

  •  

Den här intervjun med John Hattie gjordes vid en konferens om skolutveckling i Göteborg den 21 november 2014 och har tidigare publicerats i Göteborgs stads utbildningsförvaltnings personaltidning educ alla. Tina Fernström har gjort intervjun. Den här intervjun med John Hattie gjordes vid en konferens om skolutveckling i Göteborg den 21 november 2014 och har tidigare publicerats i Göteborgs stads utbildningsförvaltnings personaltidning educ alla. Tina Fernström har gjort intervjun.

Hur man blir en framgångsrik lärare eller skolledare enligt Professor Hattie

"Lärandet ska vara synligt för den som lär sig" och "goda resultat nås tillsammans". Tankarna kommer från John Hatties metastudie om vilka åtgärder som höjer elevers prestation i skolan. Synligt lärande, "Visible Learning" är när lärare ser lärande ur ett elevpersspektiv och eleven ser och uppfattar sitt eget lärande.

John Hattie är professor i pedagogik vid universitetet I Auckland, Nya Zeeland och är sedan 2011 chef för Melbourne Education Research Institute på universitetet i Melbourne. Hans studie Visible Learning som publicerades 2009 är en så kallad metaundersökning som sammanställer ca 800 forskningsstudier inom utbildningsområdet. Studien är den mest omfattande sammanställning som gjorts och har haft stor betydelse i Sverige.

Några av studiens resultat visar på en mycket liten effekt för faktorer som mindre grupper eller klasser och för hemuppgifter i vissa åldersgrupper.

Mindre klasser gör liten skillnad

Kan du se en attitydförändring kring dessa frågor, bland personer inom utbildningssektorn och angränsande grupper, eller finns det fortfarande många som hävdar att dessa faktorer har en stor betydelse för lärandet? Finns det en skillnad mellan grupperna (föräldrar, studenter, lärare, politiker)?

– Nyckelfrågan när det gäller faktorer som har mycket små effekter  – och många som har betydligt mindre effekt än många förväntar sig eller hoppas på – är "Varför är effekterna så små?".  Anledningen, vill jag hävda, till att mindre klasser gör liten skillnad är att lärarna inte ändrat sina undervisningsmetoder när de byter från större till mindre. Anledningen till att effekten av läxor i lägre åldrar är låg, är att läxor ofta är något "extra", eller ett projekt,  och inte en möjlighet att stärka det lärande som har börjat i klassrummet.

– Det är säkert så att många inte vill tro på vad beläggen visar, eftersom deras egna erfarenheter ger en annan bild. Forskning utgår från premissen att försöka motbevisa sin älsklingsteori medan många föräldrar, lärare och politiker arbetar med utgångspunkten att försöka hitta föreställningar och bevis till stöd för sina tidigare övertygelser. Sådan benägenhet att bekräfta fördomar innebär att de spenderar miljontals dollar på fel frågor och därmed åsamkar stor skada för våra barns lärande.

Nya analyser med nya effekter

Din studie av metaanalyser är väldigt omfattande, men jag förstår att den fortfarande utökas. Hur ser databasen ut idag? Har ni upptäckt nya faktorer som har betydande inverkan på lärande och som rör läraryrket?

– Ja, jag har nu närmare 1 200 metaanalyser (800 i Visible Learning). Vad som är anmärkningsvärt är, att sedan jag publicerade den första studien (1989 baserat på 134), har den "historia" som jag tycker att de underliggande uppgifterna ger, knappast har förändrats. Några av de mer intressanta och nya effekterna inkluderar:

  • mobbning (-0.24),
  • föräldrars anställning (0.03),
  • sömn (0,07),
  • könssegregerade skolor jämfört med samskolor (0,08),
  • filosofi i skolan (0.43),
  • lärande på arbetsplats (0.58),
  • förändringsprogram för begreppsuppfattning (1.15),
  • ”collective self-efficacy” (1.57) , se faktaruta.

Viktigast är tolkningen

Som alltid när det gäller forskning, finns det en del invändningar mot dina resultat. Vad skulle du själv säga är det mest kontroversiella området i din forskning?

– Metaanalyser är en mycket använd och välkänd metod och effektstorlekar är en etablerad del av den statistiska världen, samtidigt som vissa bloggare har problem med dem. Andra bloggare hävdar till och med att jag säger att "hälften av uppgifterna i Visible Learning är fel" – så absurt! Jag har aldrig påstått något sådant.

– Jag gjorde en statistisk felberäkning (den för CLE i tidiga upplagor av VL, men med tanke på den uppmärksamhet effektstorlekarna fått, är det knappast av vikt, även om jag beklagar felet) och CLE spelar en mycket liten roll, och har i vilket fall ignorerats av nästan varje läsare och kritiker. (Se faktaruta intill om CLE).

– Jag skulle velat se fler jämförelser i litteraturen än de mest uppenbara och ofta mindre intressanta, som kunskapsnivåer jämfört med kön, ålder – men det är en diskussion om forskningen, inte om metoder. Dessutom är alltför många studier baserade på ytlig inlärning istället för djupinlärning, men också detta återspeglar vad som ofta förekommer i våra klassrum. Data från metaanalyser är knappast kontroversiellt, utan den betydligt viktigare delen är tolkningen – jag har ännu inte hittat något alternativ till den ”berättelse” än jag föreslagit i de olika VL-böckerna. Hur ska man jobba med synligt lärande?

"Know thy impact"

Jag läste att du inte ser dina forskningsresultat som en manual eller svar på frågor, men att det handlar om att lärare bör utrusta sig med ett nytt synsätt och inse att i lärarrollen ingår att utvärdera den effekt de har på sina elever. Vilka är dina bästa tips för hur lärare kan få sådan återkoppling från sina elever?

– Det finns flera sätt att vara en bra lärare och vi borde sluta med att rekommendera ett fåtal olika sätt att undervisa. Det grundläggande kravet i VL är " Know thy impact ": lärare och skolledare som ständigt strävar efter att hitta bevis för att den effekt de har är de mest framgångsrika. Detta väcker frågan om "vad är påverkan?", "hur stor är påverkan?", och "hur många elever får minst ett års ökade kunskaper för ett års insatser?" De här frågorna debatteras bäst mellan lärare och skolor och är de centrala för att maximera effekten. Observera, kraften i lärares kollektiva samarbete. (Se ”collective self-efficacy" i texten intill).

Hur kan lärare förbättra sin undervisning?

Kan du kommentera att folk ser dina resultat som en lista på saker som går att generalisera i klassrummet?

– Jag vill nog hävda att det finns en "undervisningspraktik" – sätt att undervisa som vi ser mer framgångsrik än andra – som vi bör överge till exempel inlärningsstilar, föreställningar om nivågruppering eller inte, att ändra utbildningsinnehåll istället för förväntningar.

När det gäller rektorer och andra som organiserar arbetet i gymnasieskolan: Vad tycker du är den viktigaste förutsättningen för en lärare ska kunna göra ett bra jobb?

– Genom att fortsätta att fråga och söka bevis för vilken påverkan de har. Skolledare bör ha sådana diskussioner om påverkan med alla i kollegiet. Se frågorna i fråga 4.

Läsinlärning, betyg och återkoppling

Läsinlärning är i fokus i Sverige, särskilt efter den senaste PISA- undersökningen. Vad tror du om sambandet mellan tid för läsning och läsförståelse? Finns det några studier av effekterna för läsförståelse av att läsa på skärm?

– Vår senaste metasyntes visar att det är avgörande att kunna läsa vid ca 8 års ålder i vårt västerländska samhälle. Därför måste det finnas ännu mer betoning på språket (tal och skrift), och särskilt i åldersgruppen 0-3, eftersom det efter 8 års ålder är mycket svårt för elever att komma ikapp. Det är inte bara "tid för uppgiften", utan exponeringen för språket, en planlagd undervisning i läsning, framgångsrik diagnos av behoven hos eleverna och kontinuerlig kontroll hur läraren lyckats, där ett års insatser ska ge minst ett års framsteg i läsning för eleven.

En annan fråga, kopplad till läsförmåga och dåliga resultat för läsning, är när man ska börja ge betyg. En ny statlig utredning, som utförts av den svenska hjärnforskaren professor Martin Ingvar, föreslår betyg till elever i årskurs 4. I dag börjar vi ge betyg i årskurs 6. Tror du att tidigare betyg kommer att hjälpa svenska barn till bättre resultat i till exempel läsning?

– Vilken ovanlig debatt! Betyg kan vara till nytta OM de åtföljs av framåtsyftande återkoppling som eleven förstår. Utan den här typen av feedback är betyg till ringa nytta, i alla åldrar. Jag skulle istället fråga vilken typ och kvalitetet det är på den återkoppling som elever får. Vad förstår de när de får feedback som till exempel betyg? Elever måste lära sig förstå och lärare måste optimera sin framåtsyftande feedback. Debatter om enbart betyg är inte till någon hjälp.

Liten skillnad mellan pojkar och flickor

I Sverige finns en diskussion om att det finns en negativ inställning till lärande bland vissa grupper av pojkar, detta sett som en förklaring till det faktum att pojkar generellt får lägre betyg. Hur tror du att det är möjligt att ändra på detta? Är det viktigt att fokusera på bara pojkar i detta avseende?

– Effektstorleken för skillnader mellan pojkar och flickor är mycket liten.   Ja, vi uppfostrar pojkar och flickor på olika sätt, och pojkar är mindre benägna att planera i förväg till exempel skriftligt. När vi lär dem att planera i förväg minskar skillnaderna betydligt. Jag skulle vilja ha undervisning om hur man planerar för ALLA elever som inte segregerar pojkar från flickor.

Tina Fernström
Översättning och förtydliganden: Sara Hjelm.

Nyhet!

Collective self-efficacy på första plats

Det nya begreppet ”collective self-efficacy” seglar upp på en första plats över vad som ger effekt, värdet är 1.57. Collective self-efficacy kan kort beskrivas som att lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen.

Den nya listan över de tio påverkansfaktorerna som har högst effektstorlek är:

  1. Collecitve self-efficacy 1,57
  2. Självskattning av betyg/elevens förväntningar 1,4
  3. Piagets program 1,28
  4. Förändringsprogram för begreppsuppfattning 1.15
  5. Respons på intervention1,07
  6. Lärarens trovärdighet 0,9
  7. Formativ bedömning0,98
  8. Videoanalys av undervisning0,88
  9. Klassrumsdiskussion0,82
  10. Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd 0,77

Common Language Effect size indicator

CLE, Common Language Effekt size indicator – hur stor resultatspridningen är för de undersökningar som räknats samman. Om spridningen är stor, både låga och höga effekter, blir sannolikheten, det vill säga CLE-värdet, lägre. För samtliga av sina påverkansfaktorer anger Hattie, förutom genomsnittlig effektstorlek, även CLE.

Senast uppdaterad 3 februari 2015