Vad lär sig eleverna av din undervisning?

  •  

Mei Lai

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig det läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Med data menas i artikeln information om elevernas lärande, kunskapsutveckling och resultat. Det kan vara både kvantitativ och kvalitativ information.

Jag träffar professor Mei Kuin Lai från University of Auckland, Nya Zeeland, över en lunch på Stadshuskällaren tillsammans med Jessica Berggren, samordnare för Stockholm Teaching & Learning Studies. Mei Lai var i Stockholm inbjuden av FoU-enheten för att hålla i workshops där lärare och rektorer tillsammans fick arbeta för att kollektivt lösa undervisningsproblem med hjälp av data insamlad i deras klassrum. En utmaning var att förbättra undervisningen i svenska som andra språk för att höja resultaten hos nyanlända elever. Mei Lai har själv erfarenhet av detta från Nya Zeeland där hon arbetat med att förbättra språkundervisningen för nya emigranter, en växande grupp i Nya Zeeländska skolor.

– Man måste samla in både elev- och undervisningsdata och det är inte bara det kvantitativa data, som provresultat, som är relevant utan även kvalitativ information som samlas in genom klassrumsobservationer. Man måste vara noga med vilken data man samlar in för det är lätt att fastna i vad man undervisat om, inte vad eleverna lärt sig av undervisningen, påpekar Mei Lai.

Att samla in och analysera undervisningsdata 

Att samla in och analysera data är en process som sker över lång tid där lärare undersöker hur de undervisar, vad eleverna lär sig och vad som är möjligt att lära sig av den undervisningen. Fokus ligger på förmågorna som eleverna ska lära sig och vad det innebär att de måste lära sig på vägen mot att behärska dem. I den Nya Zeeländska läroplanen anges att samla in data kring sin undervisning och studera den som ett kompetensutvecklande förhållningssätt för lärare.

Mycket av lärares undervisning baseras på intuition snarare än evidens menar Mei Lai. Lärare befinner sig i klassrummet och undervisar på sätt som de sen tidigare vet fungerar men det är inte alltid de vet vilka kunskaper eleverna tar med sig från undervisningen.

– Vi måste undersöka hur lärare kan samla in evidens från sin egen undervisning. Det händer något när lärare får data från sin egen undervisning eftersom utmaningarna blir mer konkreta och meningsfulla. Den informationen kan användas för att förbättra undervisningen. Om arbetet dessutom sker i grupper av lärare blir lärandet mycket effektivare än om det är enskild, säger Mei Lai.

Ett vetenskapligt förhållningssätt 

– Målet är att få ett mer vetenskapligt förhållningssätt till sin undervisning och göra den mer evidens styrd. Arbetar en lärare systematiskt med ett vetenskapligt förhållningssätt så får de en bredare bild av elevers lärande och kan planera en effektivare undervisning, säger Jessica Berggren.

– Lärarna måste få lösa problem som kommer från deras egen undervisning. Genom att lärarna forskar på sin egen insamlade data kommer de fram till lösningar på de egna problemen i klassrummet, säger Mei Lai

För att lyckas med detta behöver lärarna stöd av verksamma forskare för att träna sig i att arbeta enligt vetenskapliga metoder.

– Det är en uppgift för skolhuvudmän och universitetet att skapa möjligheter för lärare att forska på sin undervisning. Det behövs mer forskning om vad som händer i klassrummet och vad eleverna lär sig. Det handlar om att lärare ska samla data, diskutera och lösa problem i grupp tillsammans med forskare, säger Jessica Berggren.

– Det är den här typen av kollegiala samarbeten och utbildning som lärare efterfrågar. Skicka dem inte på kurser en och en för det utvecklar inte hela skolan, säger Mei Lai.

Skapa en FoU-kultur på skolan

Utöver stöd från forskare är det viktigt att skapa en FoU-kultur på skolan där lärare arbetar tillsammans med data och forskning. För att lyckas med det måste rektorn engagera sig i arbetet. Lärarna kan göra mycket i klassrummet och rektorerna arbetar med hela skolan.

Utöver stöd från forskare är det viktigt att skapa en FoU-kultur på skolan där lärare arbetar tillsammans med data och forskning. För att lyckas med det måste rektorn engagera sig i arbetet. Lärarna kan göra mycket i klassrummet och rektorerna arbetar med hela skolan.

– Skickliga ledare skapar tid för arbetet och avsätter resurser för lärarna att undersöka sin egen undervisning. De skapar strukturer och en kultur på skolan där lärarna uppmuntras forska på undervisningen, säger Mei Lai.

Rektor är kulturbärare

Rektorer leder och är förebilder i arbetet med att samla in och studera data. De bör även använda data för att undersöka vad som händer i elevernas lärande och hur deras lärare undervisar för att kunna leda skolan mot en högre måluppfyllelse.

– Det är viktigt att rektorn leder arbetet. Om rektorn inte deltar och är engagerad så blir det ingen stabil kultur på skolan. Vi har framgångsrikt arbetat med rektorer på New Zeeland för att de ska kunna leda vetenskapliga diskussioner och att de ska frigöra tid och resurser för lärarnas arbete, berättar Mei Lai.

Utnyttja mötestider

Det är viktigt att samla lärare och ge dem tillfälle att dela kunskap och samtala - digitalt eller genom fysiska möten.

– Lärare har tid avsatt för möten varje vecka. Att diskutera dessa frågor är ett sätt att göra den tiden meningsfull. Låt lärarna diskutera elevernas behov och lärande i början av mötet. Ta upp sådant som de vill lösa och som hjälper dem i vardagen. Det skapar en känsla av angelägenhet kring arbetet med data. Lämna administrationen till slutet av mötet, föreslår Mei Lai.

– Här i Stockholm finns det flera möjligheter för lärare att tillsammans forska på sin undervisning och sprida resultatet till andra skolor, berättar Jessica Berggren.

Ett sätt är Stockholm Teaching & Learning Studies, en plattform för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning i samarbete med Stockholms universitet och andra skolhuvudmän i regionen. Inom STLS finns det möjlighet att få stöd och handledning att utveckla sina egna frågor till projekt och att delta i större projekt över skolgränser.

Lärare tränar framtida generationer lärare

Nya Zeeland har fler stora namn inom skolforskning, exempelvis Helen Timperley och David Mitchell, som båda besökt Stockholm för att prata om kollegialt lärande respektive inkludering. När jag frågar Mei Lai vad det är som gör att Nya Zeeland har fått så många framstående forskare inom pedagogik funderar hon en stund.

– Jag tror det handlar om att vi råkat ha några framstående forskare inom utbildning och de var mentorer för nästa generations forskare. De har lämnat ett arv efter sig och tränade kommande generationer. Precis det som sker på en skola när lärare arbetar tillsammans för att utveckla undervisningen.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 16 maj 2018