Slöjd for life!

https://www.youtube.com/watch?v=y4pZ4qr2CTk

Marcus VildirBlommensbergsskolan är en slöjdnörd som älskar sin slöjdsal. Han talar passionerat om de stora fönstren som släpper in ljuset i salen, om att ha skogen med en massa material alldeles intill och om skolans resurser att arbeta digitalt i slöjden.

Det dansar fint damm i solen som skiner in genom fönstren, smaken av träslöjd lägger sig på tungan medan doften av trä och färg kittlar näsborrarna. Bara att kliva in i slöjdsalen engagerar alla sinnen. Marcus lyfter gärna fram att slöjd är ett taktilt ämne där man får engagera andra sinnen än man brukar göra i skolans värld.
– Det är effektivare att använda känseln än ögat för att ta reda på om en kant är rak, säger han till sina elever när han visar hur man gör en liten ask.
Fokus i klassrummet ligger på att träna olika uttryck och att skapa och miljön präglas av lust och kreativitet.

Flippa slöjden

För att spara tid och maximera slöjdandet avstår Marcus långa genomgångar i klassrummet. Istället spelar han in filmer med instruktioner för olika moment - att såga, spika, svepteknik eller hur man konstruerar en låda. Dessa filmer läggs sen på hans digitala verktygsvägg och eleverna kan söka upp dem när de själva känner att de behöver en repetition.

Under mitt besök i klassrummet rekommenderar han eleverna flera gånger att gå in på sidan och titta på filmerna dagen innan lektionen för att fräscha upp minnet. Efteråt säger han att flera av eleverna ännu inte fått in rutinen att använda verktygsväggen regelbundet, men att de som gör det har mycket lättare i slöjdsalen för de kan arbeta vidare själva eller fråga specifikt om de bitar de vill veta mer om. Dessutom gör filmerna det möjligt för eleverna att gå vidare och arbeta med egna projekt om de blir färdiga före sina klasskamrater.

Marcus Vildirs automata imponerar på både lärare och elever.

Konst och teknik

Eleverna i årskurs 7 arbetar med mekaniska träautomator, vissa är på idéstadet och skissar på Stålmän som jagar hamburgare eller lärare som slår elever på fingrarna, andra har börjat snickra och såga. Att arbeta med automator tycker Vildir är ett perfekt exempel på slöjdämnet.
– Automator är väldigt tekniskt avancerade och det ska stämma matematiskt med allting, men det är ingen automata om det bara är en pinne som snurrar omkring. Det måste vara något kul på pinnen, något vackert eller coolt.

Carl i 7E gör en lärare som slår en elev på fingrarna med linjal.

Marcus lyfter också fram att slöjden är förlåtande eftersom slutresultatet kan bli hur enkelt eller avancerat som helst beroende på elevens kunskapsnivå. En automata kan vara en enkel box som är lite skev och vind men om det finns en vev och en kamaxel är det en automata, medan en annan elev kan göra en avancerad maskin i fem led.

Slöjden förenar det tekniska och det estetiska i att eleverna måste tänka både mekaniskt och samtidigt göra något som är vackert eller intressant att titta på. Processen att gå från idé till föremål rymmer också många olika moment och eleverna får öva sig på att planera och tänka framåt. I slöjden får eleverna dessutom direkt feedback på sitt arbete, de märker direkt om deras idé fungerar eller ifall de måste tänka om.
– Det kommer alltid synas att det är den enskilde eleven som har gjort ett slöjdat föremål. Även om de har haft samma instruktioner, material och verktyg så får varje föremål en personlig prägel.
Marcus berättar att eleverna ibland tycker det är jobbigt att slutresultatet inte blev som de tänkt och då är det viktigt att synliggöra processen.
– Vad var det du ville göra och hur blev det? Varför blev det inte som du tänkt dig och vad kan du göra annorlunda nästa gång?

Synliga redskap

Verktygsväggen i Blommensbergsskolans slöjdsal.

I salen hänger alla redskapen synliga på väggen försedda med namnlappar. Marcus berättar att han och slöjdkollegan Fredrik Aronsson har ett gemensamt tänk kring slöjdsalen. Verktygen ska synas och man ska få känna, klämma och testa verktygen för att prova sig fram till sitt uttryck. Dessutom dekoreras salen av gamla elevarbeten som inspirerar och skapar en kreativ miljö.
För mig är slöjd det ursprungliga mänskliga uttrycket, det handlar om att se vad som gömmer sig inuti en träbit, vad det kan bli. Det var så vi kom på väskan. Jag har samlat alla de här bären men har bara två händer, hur ska jag få med mig dem? Om jag formar den här läderbiten som händer kan jag samla saker och ta med dem hem, handväskan är uppfunnen! Man tappar en sten och det slås en skärva ur den och så skär man sig på den, då kunde man göra kopplingen att man kan använda sten för att skära i hud. Så modifierade vi den till en kniv.
Men slöjden handlar inte bara om att göra något användbart menar Marcus, utan vi vill göra något snyggt också.
– När alla gör stenyxor vill vi göra den snyggaste och den tekniskt sätt bästa stenyxan. Så fort vi började med stenyxor började vi arbeta med pärlor, de är samtida. När vi började göra tekniska saker, började vi piffa till oss. Det estetiska och det tekniska hänger ihop.
Marcus lever som han lär och i Blommensbergsskolans slöjdsal får eleverna experimentera med olika uttryck och framtida slöjdare kan födas.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Senast uppdaterad 27 mars 2015