Förbättrat läs och skriv med genrepedagogik

  •  

På SPRINT-gymnasiet för nyanlända i Liljeholmen går elever från hela världen. För att ge eleverna en så bra undervisning som möjligt pågår nu en fortbildning av arbetslaget inom genrepedagogik som leds av förstelärare Karin Rehman.

- Dagens samhälle och arbetsmarknad kräver allt mer. Det går inte längre att vara illiterat. För att våra elever ska utveckla sitt vardagspråk och sitt skolspråk så måste också vi utvecklas. Och till vår hjälp ska vi ta genrepedagogiken som bygger på en idé om att det finns ett visst antal basgenrer som elever behöver behärska i tal och skrift för att klara sig bra i skolans alla ämnen: den argumenterande, den berättande, den förklarande, den återgivande, den beskrivande och den instruerande genren, säger Karin Rehman.

Runtom i klassrummet sitter ett 20-tal av skolans lärare och lyssnar. Några har deltagit i fortbildningen sedan i höstas. Andra är där för första gången. Precis som att skolan har regelbunden elevintagning under skolåret så tillkommer det också regelbundet nya lärare för att ta hand om de nya eleverna. För de här lärarnas skull blir det ett kortare intro om bland annat de tre benen som genrepedagogiken kan sägas vila på.

- Det första benet är en teori om hur elevernas inlärningsprocess fungerar. Den går ut på att kunskap skapas i ett sammanhang och att eleverna själva måste bygga ihop de olika delarna som vi lär dem i skolan till kunnande. Därför måste vi vara väldigt tydliga så att de verkligen förstår, säger Karin.

- Och här kommer vi in på det andra benet som är en pedagogisk modell, kallad cykeln för undervisning och lärande. Den följer man systematiskt när man jobbar med en genre samtidigt som det finns utrymme för egen kreativitet. På så vis ger cykeln oss även stöd med lektionsplaneringen. Syftet är att bygga upp elevernas förförståelse för ämnet och skrivuppgiften vad gäller struktur och språkliga drag innan man låter eleverna arbeta på egen hand. Utgångspunkten är att inte ta för givet att de förstår vad de ska göra på förhand utan att det är vår uppgift att se till att de gör det. På så vis är det också en mer demokratisk syn på elevernas kunskapsinhämtning i skolan, konstaterar hon.

- Det tredje benet utgörs av lingvisten Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik som ger oss verktyg för att tala om språkets funktion. Den bygger på en uppfattning om att språket formas i en social kontext och förändras beroende på sammanhanget och syftet med vår kommunikation. Och den ska hjälpa oss att utveckla elevernas språk- och ämneskunskaper. Men också ge oss ett yrkesspråk för att sätta ord på vad våra elever behärskar rent språkligt när vi pratar med varandra, säger Karin till kollegerna.

Bytte jobb för att lära sig mer om genrepedagogik

Snart går den teoretiska genomgången över till praktiskt arbete varvat med fika och lärarna sitter enskilt och i grupper vid sina datorer och arbetar med texter som Karin lagt upp på Google Drive. Hon har gett dem i uppgift att urskilja språkliga mönster som är kännetecknande för en viss genre och att dekonstruera vissa meningar för att visa på de enskilda ordens funktion. Ett arbetssätt som Karin menar inte bara kommer hjälpa eleverna att utveckla sin skrift- och talförmåga utan även göra dem till bättre läsare eftersom de på så vis får en förståelse för olika genrers uppbyggnad och nyanserna i språket.

Medan de andra är upptagna passar jag på att byta några ord med Karin som berättar att hon kom i kontakt med genrepedagogiken för ett par år sedan. Men hittade då inget material som gav tillräckliga verktyg för hur man kunde tänka för att ta in den i sin egen undervisning.

- Det var först när jag hörde lärarutbildaren och genrepedagogen John Polias föreläsa om vikten av bra kvalitet i elevtexter och hur man kan arbeta för att elevernas texter ska bli bra som jag kände att det är ju såhär jag velat arbeta. Men inte funnit lämpligt arbetsmaterial till tidigare, säger Karin.

I samband med det så sökte hon jobb i Stockholm för att kunna ta del av det stora fortbildningsutbud och stöd som utbildningsförvaltningen erbjuder stadens pedagoger. Ganska snart fick hon möjlighet att gå en kurs i genrepedagogik som förvaltningens Språkforskningsinstitut anordnade i samarbete med John Polias. Nu är hon förstelärare och driver SPRINT-gymnasiets språkutvecklande arbete och fortbildar sina kolleger med hjälp av John Polias material.

- Det handlar inte om att vi ska kasta ut allt det gamla utan att vi ska ta det som är bra från det nya och kombinera det med det som fungerat bra i vårt tidigare arbetssätt. Det tar dessutom tid att lära nytt och det måste få ta tid men i slutändan kommer det att bli bra, säger Karin.

Grammatiksnack, förförståelse och återkoppling

Bredvid mig i klassrummet sitter Ulla-Lise Herou. Hon kände till genrepedagogiken redan när fortbildningen drog igång och har haft stor nytta av den fördjupning som kompetensutvecklingen gett. Sedan i höstas använder hon också genrepedagogiken i all sin undervisning.

- Den systemisk funktionella grammatiken har gjort det lättare att prata om hur svenska språket fungerar med eleverna till skillnad från när man bara hade den traditionella grammatiken. Och det har gjort att eleverna också gärna vill prata grammatik nu vilket är jätteroligt, säger Ulla-Lise.

Hon berättar även att hon fått en tydligare struktur i sitt arbete med hjälp av cykeln för undervisning och lärande och att den fått henne att inse hur viktigt det är att arbeta med elevernas förförståelse innan man börjar arbeta praktiskt med ett nytt område. Något som gjort att hon dragit ner på tempot.

- Eleverna ligger på så olika nivå. En del förstår på en gång och kan tycka att det är lite tråkigt att man arbetar långsamt. Men det rätar ut sig ganska snart för det blir ju rikare och vinsten är ju att man får med sig alla, säger Ulla-Lise.

Hon talar också om att hon arbetar mer med återkoppling nu för att checka av att alla elever verkligen förstått.

- Sedan erbjuder cykeln verkligen en bra möjlighet att arbeta tematiskt. Varje genre blir ju ett tema att arbeta kring, konstaterar Ulla-Lise och tillägger att hon tror att genrepedagogiken även kan vara ett gott redskap för att arbeta med elever som varken kan läsa eller skriva i och med att man kan arbeta muntligt med genrer och rita bilder.

Från engelska till svenska

När fortbildningen är slut ska Ulla-Lise iväg för att ha textgenomgång med två elever och jag frågar om jag kan följa med. När genomgången sedan är klar stannar jag kvar med Zuzanna och Nikola som eleverna heter, för att prata lite med dem.

Jag får veta att de är 16 år och att de flyttade till Sverige för ungefär 11 månader sedan. Hon från Polen, han från Krotien och 4 månader senare började de på SPRINT gymnasiet. Fast när man hör hur bra de redan är på att prata svenska så tror man att de varit här längre än så.

De tycker själva att det har gått fort att lära sig och berättar att de började på varsin fritidsaktivitet ganska snart efter att de kommit till Sverige. Zuzanna på teater och Nikola på tennis. I början pratade de engelska med svenskarna som går där men började mer och mer förstå vad de andra ungdomarna sa även när de pratade på svenska. Och nu kan de själva prata svenska med dem, talar de om och ler.

- Förut läste jag också bara lättläst litteratur men nu har jag börjat läsa vanliga böcker och förstår det mesta, säger Nikola.

- Ja läsa går bra det är grammatiken och stavningen som är svårast, säger Zuzanna och Nikola instämmer, fast de tillägger att det går framåt med det med.

- Det beror på våra lärare att det gått så snabbt. De har en bra metod för att lära ut svenska, konstaterar Nikola och Zuzanna håller med.

Från att ta hjälp av andra till att kunna själva

Zuzanna berättar att när de arbetat klart med ett arbetsområde så har de ett samtal med lärarna där de får berätta vad som varit bra och vad som varit mindre bra och att lärarna verkligen lyssnar.

- Om man till exempel säger att man behöver mer hjälp med grammatiken så får man det, säger hon.

- Och innan vi börjar jobba med något så pratar vi först mycket hela klassen tillsammans om vad vi ska göra, så när man väl börjar på egen hand så vet man. Det är jättebra. Till exempel när vi arbetar med olika genrer för att lära oss att skriva på olika sätt, säger Nikola.

- Först kanske vi besöker ett bibliotek och sen diskuterar vi alla ihop hur det var där och sen skriver vi ner det tillsammans utifrån en mall för hur man skriver en återberättande text. Och först därefter skriver vi en egen text, fortsätter Zuzanna

- Ja och sen när man lärt sig att skriva en återberättande text så förstår man hur man skriver en sådan text om ett annat ämne också. Det är bara att följa mallen för den genren, förklarar Nikola.

Han berättar också att de befinner sig på olika nivå i klasserna och att lärarna ser vilka som är bättre på något och vilka som är mindre bra och brukar dela in dem i grupper där de är blandade så att de kan ta hjälp av varandra.

- När vi började på skolan så fick vi hjälp av andra elever som kunde mer och nu kan vi hjälpa elever som är på en lägre nivå än oss, säger Zuzanna och det märks att de båda är stolta över det.

Sarah Magnusson
sarah.magnusson@extern.stockholm.se

Genrepedagogik med Putte i blåbärsskogen

Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse.

Stärkt språk och lärande med Gibbons

För att möta elevernas behov och ge dem en bra skolundervisning och fritidsverksamhet pågår ett språk- och kunskapsutvecklande arbete för skolans pedagoger på Vällingbyskolan. Det leds av förstelärare Camilla Lundberg.

Minskat gap mellan starka och svaga med genrepedagogik

När Karin Pettersson såg vilken positiv effekt genrepedagogiken hade på sina elever så ville hon sprida undervisningsmetoden till kollegerna. Idag är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan i Kista.

Senast uppdaterad 3 juni 2014