Genrepedagogik med Putte i Blåbärsskogen

  •  

Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse.

– Hej allihopa och varmt välkomna till  årets förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan.

Familjemedlemmarna sitter på stolar och bänkar framför en stor matta som gjorts till scen i förskolans största lekrum. På väggen hänger en stor smartboard som visar framsidan till Elsa Beskows bilderbok och bredvid smartboarden syns en stor skog som barnen målat. De har själva fått bestämma vad för kulisser som behövts till pjäsen och vad de ska ha för rekvisita.

– Här kommer våra äldsta, fortsätter Louise samtidigt som de utklädda barnen intar scenen för att sjunga några sommarvisor.

Därefter drar pjäsen igång och Louise läser högt ur boken allt utom replikerna. Samtidigt som bilderbokssidorna skiftar på smartboarden och skapar en scen för barnens agerande. Barnen har själva fått hitta på vad deras rollkaraktärer ska säga i de olika scenerna. Efter att ha arbetat ett år med berättelsen på olika sätt kan barnen den utantill. Men de återger den på sitt eget vis med ord som är betydligt modernare än språket i boken.

Från teori till praktik

Louise berättar om det genrepedagogiska arbetssättet som de utgått ifrån i arbetet med Putte i Blåbärsskogen och hur hon fick idén till projektet. Hon kom själv i kontakt med genrepedagogiken genom föreläsningar som Kristina Ansaldo från Språkforskningsinstitutet haft på det språknätverk i Rinkeby-Kista som Louise ingår i. Men också genom föreläsningar som institutet hållit i andra sammanhang. På egen hand har hon sedan fördjupat sig i pedagogiken främst med hjälp av Britt Johanssons och Anniqa Sandell Rings bok Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken.

– Det finns inget skrivet om hur man kan arbeta med genrepedagogik på förskolan så jag har själv funderat över hur vi skulle kunna ta in det i verksamheten med barnen. Det har varit en lång process. Innan man börjar arbeta med barnen på ett sätt som är begripligt för dem så måste ju pedagogiken landa i en själv, säger hon.

I samband med att Louise funderade över det här så hade hon och hennes kollega Alma Tuco bestämt sig för att åka till Elsa Beskows sagoverkstad med barnen för att låta dem bekanta sig med Putte i blåbärsskogen.

– På så vis fick jag idén att vi skulle kunna ha Putte i blåbärsskogen som tema för det genrepedagogiska arbetet och började fundera över hur man skulle kunna få in de olika genrerna inom ramen för det, berättar hon.

Vikten av förförståelse

Innan de började läsa boken så arbetade de med barnens förförståelse på olika sätt.

– Det är viktigt att man arbetar med förförståelsen när man vet att berättelsen innehåller nya saker för dem. När man väl läser är de så fokuserade bara på att förstå handlingen. När det dessutom är många nya begrepp som de inte förstår så hänger de inte med i berättelsen, förklarar Louise.

– Putte i blåbärsskogen publicerades 1901 och innehåller till exempel flera ålderdomliga ord som vi insåg skulle vara svåra att förstå för barnen. Vi plockade därför ut de här orden och satte in dem i andra sammanhang och diskuterade sedan betydelsen alla tillsammans: Vad tror vi att det här kan betyda? Är det någon som tror att den vet? Och så kanske något barn började och så spann ett annat barn eller jag och Alma vidare tills vi kommit fram till en betydelse av ordet som barnen förstod, fortsätter hon.

Barnen lärde sig rimma

Hon berättar även att Elsa Beskows berättelse är skriven på rim och att de använde sig av bildmemory för att få barnen att förstå vad rim är genom att läsa orden som stod på bilderna högt. Därefter fick barnen para ihop de ord som rimmade på varandra. Men alla barn förstod inte hur man kunde höra att orden rimmade. Därför tog de fram ett blädderblockspapper och bad barnen säga ett rim som de sedan skrev ner.

– Det ser ju lika ut på slutet konstaterade några av barnen och så drog vi streck vid ordens slut för att det skulle bli ännu tydligare och det gjorde att även de barn som inte hörde att orden rimmade såg det, talar Louise om.

De gav sig också ut i skogen med barnen för att lära dem mer om naturen, djurlivet och de olika årstiderna. Bland annat fick de lära sig vilka djur och insekter som bor i skogen, jämföra barrträd med lövträd, plocka och räkna blåbär och lära sig flera nya begrepp som hör skogen till.

Träning i sagoberättande

Innan de läste boken så pratade de också med barnen om vad en berättelse är och hur strukturen för en berättelse brukar se ut.

– Vi delade in ett papper i tre delar och visade att det finns en början, en mitt och ett slut. Därefter ställde vi frågor till barnen om hur berättelser brukar börja, vad som krävs för att det ska bli en berättelse och hur de brukar sluta, säger Louise.

– Barnen sa då att de brukar börja med ”Det var en gång”, ”De måste handla om något för att det ska bli en berättelse” och ”Det brukar inte gå bra för den som är dum”, fortsätter hon och tillägger att de läst mycket sagor för barnen på förskolan.

Barnen hittade på egna sagor

Barnen fick sedan ett papper som var indelat i tre delar där de fick rita början, mitten och slutet på en saga som de själva hittade på. Därefter fick de berätta den för de andra barnen och så skrev Louise och Alma ner deras berättelser.

– Det var intressant att se hur präglade de är av de böcker som vi läst för dem. De flesta sagorna var en blandning av deras egen fantasi och klassiska sagor som Snövit, Rödluvan, Bockarna Bruse och Hans och Greta, berättar Louise.

Därefter läste de allt utom slutet i Putte i blåbärsskogen för barnen. Slutet fick de istället själva fundera ut, rita och berätta för de andra och så skrev Alma och Louise ner deras berättelser.

Från saga till fakta

Efter att de sedan läst hela Putte i blåbärsskogen för barnen begav de sig till Elsa Beskows sagoverkstad i Vasastan. Där fick barnen höra berättelsen på nytt av personalen som arbetar där men i mer modern tappning. De fick också pyssla på bokens tema och klä ut sig till olika karaktärer i boken i en miljö som var inspirerad av berättelsen och på så vis uppleva sagan konkret.

Lite senare på förskolan fick barnen återberätta Putte i blåbärsskogen. Alma och Louise lärde dem samtidigt ord som ”först”, ”sedan”, ”efteråt” som är typiska språkdrag för den återberättande genren. Barnen uppmärksammades även på att när man återberättar något så gör man det i dåtidsform.

Beskrivande text om skogsmöss

– Under samtalet om sagan märkte vi att barnen var väldigt fascinerade av att de rider på möss i berättelsen. Därför bestämde vi oss för att arbeta med en beskrivande rapport om skogsmöss, säger Louise.

– När vi frågade barnen vad de ville veta om skogsmusen så sa de att de ville veta var den bor, hur den ser ut, vad den äter och vilka fiender den har, fortsätter hon.

Tillsammans med barnen tog de sedan reda på fakta om skogsmusen. Därefter dokumenterade barnen de nya kunskaperna genom att rita bilder.

Blåbärsmuffins eller blåbärspaj

Det som blev mest uppskattat av barnen under året var när de fick arbeta med den instruerande och argumenterande genren.

– Först pratade vi med barnen om bakning och om vad man behöver när man bakar. Någon sa att man måste ha ett recept och så frågade vi var man hittar sådana. I en bok i köket sa någon annan. Därefter fick barnen gå ut i köket och hämta en kokbok som vi sedan tittade i tillsammans och läste högt ur för att barnen skulle få en känsla för hur ett recept ser ut. Vi lärde också barnen olika begrepp som man behöver kunna när man bakar som ingrediens, deciliter, smula, smälta, vispa, gram, grader och ugn, säger hon.

Barnen fick även rita fritt på tema bakning innan de fick hitta på ett eget recept tillsammans som de döpte till Fantasikakan. Därefter fick halva barngruppen baka blåbärsmuffins och den andra halvan blåbärspaj. När barnen sedan smakat bakverken fick de träna sig i att argumentera: vilket bakverk var godast och varför?

– Några av barnen tyckte mest om det ena bakverket för att det fanns mest eller minst blåbär i det. Vissa valde istället det som de själva bakat. Medan andra var mer diplomatiska och sa både och - för det andra hade ju deras kompis bakat, berättar Louise och tillägger att det är viktigt att välja ett ämne som ligger barnen nära om de ska argumentera så att de själva kan komma på för- och nackdelar.

De vanligaste texterna i förskolan. (Fritt efter Gibbons)

Lyckat språkprojekt med spridningseffekt

När Louise ser tillbaka på året så konstaterar hon att det blev ett lyckat prövoår för hur man kan arbeta genrepedagogiskt i förskolan. Hon förklarar även att de inte pratat i termer av genrer med barnen under de olika aktiviteterna.

– Men i och med att vi arbetat med genrer på ett vis som varit begripligt för barnen så har de förberetts för att kunna ta till sig olika typer av texter i skolan, säger Louise.

Hon påpekar också att det visade sig vara fördelaktigt att arbeta med ett övergripande tema. På så vis blev det nämligen mindre spretigt till skillnad mot om de skulle ha arbetat med ett tema för varje genre.

En explosion i ordförrådet

– En annan vinst är att det blev lätt att styra inriktningen så att vi fick med allt som läroplanen kräver inom ett och samma projekt. Till exempel skapande verksamhet, naturvetenskap och matematik. Vilket ämne vi än valt att arbeta med har det också blivit språkutvecklande i och med att barnen fått lära sig nya ämnesord. Rent språkligt har vi också sett en jätteexplosion hos barnen. De har fått ett större ordförråd och deras meningar har blivit längre och mer avancerade, berättar hon.

Hon talar även om att föräldrar sagt på utvecklingssamtalen att deras barn blivit mer intresserade av saker som de inte varit förut. Till exempel att skriva sina namn och att sitta hemma och rita.

– Vi har också märkt av en glädje och en stolthet i barngruppen över allt de gjort under året. Bara nu efter pjäsen sa en av föräldrarna att hennes barn sagt: ”Jaa mamma nu har jag gjort allt det här. Nu är jag redo att börja skolan”, säger Louise och skiner upp.

Nästa år - en ny saga

Hon berättar att de kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt med nästa kull femåringar men med en ny bok.

– Det kan vara en bok av en annan barnboksförfattare eller en ny saga av Elsa Beskow, så att vi samtidigt kan besöka sagoverkstaden igen vilket är ett trevligt besök att göra med barnen. Det viktigaste är att berättelsen passar vår nya barngrupp och deras intressen och att barnen blir lyssnade på och får vara med och påverka sin verksamhet, påpekar hon.

Louise talar även om att hon spritt kunskap om projektet och om hur man kan arbeta med genrer i förskolan till andra förskollärare. Dels som kursledare för en tvådagarsutbildning om ”Flerspråkiga barns språkutveckling” som anordnas via Språkforskningsinstitutet. Dels genom institutets nätverk där representanter från olika stadsdelar möts upp för att utbyta goda exempel med varandra.

– Många av förskollärarna har visat stort intresse och andra har prövat själva med andra barnböcker som tema, berättar hon och ler.

Sarah Magnusson
sarah.magnusson@extern.stockholm.se

Mer information om Elsa Beskows sagoverkstad och kontaktuppgifter hittar du här.

Stärkt språk och lärande med Gibbons

För att möta elevernas behov och ge dem en bra skolundervisning och fritidsverksamhet pågår ett språk- och kunskapsutvecklande arbete för skolans pedagoger på Vällingbyskolan. Det leds av förstelärare Camilla Lundberg.

Minskat gap mellan starka och svaga med genrepedagogik

När Karin Pettersson såg vilken positiv effekt genrepedagogiken hade på sina elever så ville hon sprida undervisningsmetoden till kollegerna. Idag är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan i Kista.

Förbättrat läs och skriv med genrepedagogik

På SPRINT-gymnasiet för nyanlända i Liljeholmen går elever från hela världen. För att ge eleverna en så bra undervisning som möjligt pågår nu en fortbildning av arbetslaget inom genrepedagogik som leds av förstelärare Karin Rehman.

Senast uppdaterad 6 juli 2016