Ingångar till ett språkutvecklande klassrum

Maaike Hajer har tidigare varit gästprofessor i Göteborg samt gästforskare vid Språkforskningsinstitutet i Stockholms stad. Det svenska språket lärde hon sig som student i Lund. ”Jag bodde i studentkorridor med tolv svenska killar och lärde mig basen i det svenska språket.”Maaike Hajer har tidigare varit gästprofessor i Göteborg samt gästforskare vid Språkforskningsinstitutet i Stockholms stad. Det svenska språket lärde hon sig som student i Lund. ”Jag bodde i studentkorridor med tolv svenska killar och lärde mig basen i det svenska språket.”

Att ämnesundervisning behöver vara språkinriktad är de flesta överens om. Men i vilken ända ska man börja? Pedagog Stockholm frågade Maaike Hajer, professorn från Nederländerna som har hjälpt svenska lärare att få syn på språket i sitt ämne.

Föreställ dig ett klassrum där språkinriktad ämnesundervisning pågår. Vad ser du? Maaike Hajer har bilden klar för sig:
– Man ser direkt när man kommer in att det finns en klar struktur och att läraren talar om vad elevena ska göra med ämnet och språket, till exempel: ”Vi kommer att lära oss om hur vädret kan vara vackert ena dagen och urdåligt några dagar senare. Vi lyssnar och lär oss förklara begrepp som riktiga meteorologer talar om i en väderleksrapport, som lufttryck, temperatur och vind”. Då förstår eleverna att de kommer att göra något språkligt.

Ett annat synbart kännetecken är en genomtänkt struktur för samtal i klassrummet, där eleverna talar med varandra och läraren ofta ger respons och omformulerar. Läraren visar olika språkliga resurser som behövs för att lära sig ämnesinnehållet i texter från boken eller nätet. Lektionen avslutas meningsfullt med en sammanfattning och någon form av bedömning som visar om eleverna har lärt sig att tillämpa nya begrepp och resonera med hjälp av dem.
– Egentligen är det en vanlig, bra och genomtänkt ämnesundervisning som också tar hänsyn till språkets betydelse för lärandet.

Om man däremot tror att eleverna inte kommer att klara sig, kan låga förväntningar leda till att man förenklar innehållet i undervisningen. Enligt Maaike Hajer är problemet dock oftare att lärare saknar verktyg för att stötta eleverna språkligt.
– Skolledaren har ett ansvar för att sätta igång en diskussion om hur vi hanterar språket och hur vi kan undvika den nedåtgående spiralen. Vi ska ha höga förväntningar och ska inte nöja oss med att de som har svenska som andraspråk eller kommer från icke-akademiska hem har lägre betyg. Vi ska sikta på höga betyg för alla!

Börja där behoven finns

Maaike Hajer är professor vid universitetet i Utrecht och gästprofessor vid Malmö högskola. Hennes bok ”Språkinriktad undervisning”, skriven tillsammans med Theun Meestringa, har fått stort genomslag bland svenska lärare. Den ger ämneslärare förståelse för språkets betydelse för lärandet och som verktyg för att utveckla undervisningen. Till grund för boken ligger många års erfarenheter av skolutveckling i Nederländerna och i den nya utgåvan även erfarenheter från Sverige.

Varje lärare måste hitta sin ingång för att göra ämnesundervisningen språkinriktad menar Maaike Hajer och ger flera förslag.
– Det kan till exempel vara svårt med alla nya ord i historietexter. Då kan det vara en bra och konkret ingång att se på vilka ord som är nycklar till textens kärna och hur väl de förklaras i texten. Man behöver prata om vilka av dessa ord som kan vara svåra och tänka på att för eleverna kan det vara helt vardagliga ord. Olika sätt att arbeta kan vara med hjälp av begreppskartor eller lässtrategier.

En annan ingång kan vara att se över interaktionsklimatet.
– Hur ser det ut när vi talar med varandra? Vilka möjligheter har eleverna egentligen att använda och lära sig nya begrepp på ett aktivt sätt? Hur kan man som lärare höra hur de alltmer uppfattar och formulerar innebörden i olika begrepp? Det behöver man veta för att kunna omformulera och stötta en alltmer ämnesspecifik språkanvändning.

Läraren måste se över hur olika slags samtal används i undervisningen, och om det går att göra på ett annat sätt. Om det alltid är samma elever som bidrar i helgruppssamtal kan man behöva hitta mera utforskande samtal där många kan delta.
– Det kan vara värt att pröva att de först får tänka igenom en fråga enskilt, sedan utbyta tankar i par och sist i helgrupp.

Att se på elevernas skriftliga arbeten kan vara ett annat sätt att få upp ögonen för ämnets språkliga dimensioner. Genom att använda ett nätbaserat verktyg som TodaysMeet kan lärare direkt få en överblick över hur eleverna tänker och formulerar sig. Då blir det också lättare att se vad som är nästa steg mot ett mer fackspråkligt tänkande och språkande.
– Se på hur de uttrycker sig om till exempel tryck och vikt i fysik inför en lektionsserie. Det ger en insikt i var de befinner sig. Sedan kan man be dem skriva igen efter några lektioner och stämma av hur de tagit till sig undervisningen.

Läslyftet utvecklar undervisningen

När Läslyftet nu startar tror Maaike Hajer att det kan bli en bra grund för att utveckla den språkinriktade undervisningen. Samtidigt framhåller hon att lärare lär sig på olika sätt. Det kan finnas olika behov och ingångar i kompetensutveckling kring språkinriktad undervisning på en och samma skola. Då är det viktigt att dokumentera hur olika lärare och grupper arbetar för att utbyta erfarenheter och lära av varandra längs vägen.
– Läslyftets upplägg kommer att gynna en hel del skolor men kanske inte alla. De som har statsbidrag måste följa Skolverkets tankar om kollegialt lärande, men om man har andra medel kan man hitta andra vägar. Jag kan tänka mig att man kommer att behöva samarbeta med lärosäten för att hitta andra typer av handledning och ämnesdidaktisk kompetensutveckling.

Maaike Hajer har varit projektledare för två moduler i Läslyftet. De heter Främja elevernas lärande i NO och Främja elevernas lärande i SO. Både språk- och ämnesdidaktiker har bidragit intensivt under arbetet.
– Vi har varit ett tvärvetenskapligt gäng i Malmö som i samarbete med Karlstad universitet och Göteborgs universitet har haft väldigt intressanta möten. Vi språkdidaktiker säger att man måste betona språket mycket explicit, men där blev vi bromsade. Som ämneslärare ska man inte vara specialiserad på till exempel funktionell lingvistik, men det finns vissa redskap som man kan ha behov av. Det har varit ett tufft men givande arbete.

Nu är alla texter och övrigt material till modulerna färdigt att användas i svenska skolor. Särskilt stolt är Maaike Hajer över de 17 filmer som visar hur lärare arbetar.
– I filmerna hör man också hur läraren själv resonerar och elever som reflekterar över vad de lärt sig. Ibland är det mer kraftfullt att höra sådana uttalanden än att läsa en artikel.

Annelie Drewsen

Senast uppdaterad 10 augusti 2015