Magelungsskolans elever skriver sig till läsning

  •  

På Magelungsskolan har metoden Att skriva sig till läsning i årskurs ett gett resultat på de nationella proven i årskurs tre. Foto: Robert BlombäckPå Magelungsskolan har metoden Att skriva sig till läsning i årskurs ett gett resultat på de nationella proven i årskurs tre. Foto: Robert Blombäck

Att skriva sig till läsning är en metod som lockar många lärare. För Magnus Hägerbäck på Magelungsskolan innebar den att undervisningen förändrades helt – och han fick mer tid för reflektion.

– Det har aldrig varit så roligt att vara lärare!

När de 20 eleverna i årskurs 1 kommer in i klassrummet får syn på surfplattorna vet de precis vad som väntar.

– Idag ska ni få vara ordförande och sekreterare, precis som i fredags, förklarar Magnus Hägerbäck för tidningen LÄRA.

ASL utvecklades av den norska forskaren och pedagogen Arne Trageton och går ut på att elever under lärarens ledning får upptäcka sambandet mellan bokstav och ljud vid en dator eller surfplatta. Genom att skriva lär de sig att läsa. De arbetar i par vilket ger lärandet en kommunikativ och social dimension. En annan poäng är att skrivandet inte blir avhängigt elevens finmotorik.

Magnus Hägerbäck är fritidspedagog och har vidareutbildat sig till lärare. Mötet med ASL gav en skjuts åt yrkesglädjen.

– Jag gjorde en otrolig resa med min förra klass. Så roligt som jag har haft med ASL har det inte varit tidigare som lärare. Jag är helt såld!

Den största fördelen är att han kan fokusera på det som händer under lektionen. Medan eleverna skriver går han runt och hjälper till. Det gör att bearbetningen sker direkt, och efterarbetet blir minimalt.

– Istället har jag tid att reflektera efter varje lektion hur det kan bli bättre och hur jag kan gå vidare med varje enskild elev.

Magnus Hägerbäck menar att den stora vinsten för eleverna är att det blir roligare att skriva när de får utgå från sina egna tankar.

– Redan i årskurs 1 börjar de bearbeta sina texter eftersom det är så lätt digitalt. I min förra klass skrev de redan i årskurs 1 texter som var mer bearbetade än de brukar vara i mellanstadiet.

Det gick även att se en skillnad i resultaten på nationella provet i årskurs 3.

– Texterna i de klasser som har jobbat med ASL är överlägsna. Jag trodde inte att det skulle vara så stor skillnad. Det är något jag kommer att följa upp, säger Magnus Hägerbäck.

Magnus Hägerbäck kom i kontakt med ASL när hans skola deltog i Språkpaketet från Medioteket. Det är en insats som pågår i tre terminer och innehåller föreläsningar, workshops och handledning.

Annelie Drewsen

Senast uppdaterad 9 november 2016