Minskat gap mellan starka och svaga med genrepedagogik

  •  

När Karin Pettersson såg vilken positiv effekt genrepedagogiken hade på sina elever så ville hon sprida undervisningsmetoden till kollegerna. Idag är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan i Kista.

- Om jag ska räkna ut arean på den här rektangeln, hur ska jag göra då? frågar Karin Pettersson sina tredjeklassare.

- Du ska mäta med linjalen, svarar en pojke.

- Vill du komma och hjälpa mig? frågar Karin.

Pojken går fram till smartboarden och visar. Och så fortsätter det. Karin ställer nya frågor och eleverna svarar och visar hur man ska göra och till slut är arean uträknad.

Karin berättar att det är som att poletten trillar ner hos eleverna när de jobbar ihop och de får stöttning av henne. Då får eleverna se hur man ska göra för att lösa uppgiften och själva sätta ord på hur man tänker när man räknar.

Den här inlärningsprocessen där elevernas kunskap växer fram genom frågorna som läraren ställer är karakteristisk för genrepedagogiken som är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som syftar till att ge elever en förståelse för texters struktur och ett metaspråk för att diskutera språkets uppbyggnad. Den utgår från idén om att det finns sex olika basgenrer som eleverna behöver behärska i både tal och skrift för att klara sig bra i skolans alla ämnen: den argumenterande, den berättande, den förklarande, den återgivande, den beskrivande och den instruerande genren.

Från uträkning till instruktion

När eleverna räknat ut arean tillsammans med Karin så är det också dags för dem att skriva en instruktion ihop som berättar hur man gör när man räknar ut en rektangels area.

- På så vis kan de som inte vet följa vår instruktion för att lära sig det, säger Karin till sina elever.

Klassen har skrivit en instruktion för andra områden inom matematiken tidigare och Karin frågar om de kommer ihåg hur man skriver en sådan instruktion. Någon säger att de behöver en rubrik som berättar vad instruktionen är till för, en annan att de behöver göra en lista på materialet som behövs.

När rubriken är satt och materialet listat frågar Karin eleverna hur de gjorde när de räknade ut arean alldeles nyss. Sedan skriver hon steg för steg ner deras svar i word-dokumentet som nu ligger uppe på smartboarden. Därefter är det dags att göra instruktionen snygg.

- Vi kan ha samma bild som vi hade i förra instruktionen. Det kan bli vår symbol, säger en pojke.

- Ja så att alla vet att det är klass 3A som har gjort den, inflikar en flicka och det märks tydligt på både dem och de andra barnen att de är väldigt stolta över sitt gemensamma verk.

De lär sig med hjälp av varandra

Innan barnen försvinner ut på rast så passar jag på att fråga dem lite om deras lektioner.

- När vi börjar med något nytt så brukar först alla i klassen göra några uppgifter tillsammans med Karin, berättar en pojke och tillägger att det bästa med det är att man kan lära av varandra. Om jag inte vet så kanske någon annan kan och sedan kanske jag kan en annan gång och kan visa de andra.

- Ja vi samarbetar, säger en flicka och påpekar att man känner sig glad när man kan lära andra.

Hon berättar också att när klassen gjort några uppgifter tillsammans så gör de alltid liknande uppgifter antingen på egen hand eller ihop med någon annan. Själv tycker hon att det är lättare att vara ensam och sitta och öva om man är säker på vad man ska göra.

- Men om man är lite osäker så är det bra att kunna jobba ihop för då kan man ta hjälp av varandra, inflikar en av pojkarna.

För att underlätta för dem som har svårt att koncentrera sig när andra sitter och diskuterar har klassen några öronlurar som skyddar mot ljud. Det tycker eleverna är bra. På så vis kan alla välja det arbetssätt som passar dem bäst för stunden. 

Från fortbildning till förstelärare

Det blir väldigt tyst när eleverna gått ut på skolgården och vi sätter oss ner vid ett av borden. Karin berättar att hon först kom i kontakt med genrepedagogiken genom en studiecirkel kring Pauline Gibbons bok ”Stärk språket, stärk lärandet”. Därefter gick hon en kurs via utbildningsförvaltningens Språkforskningsinstitut för att lära sig mera och tog in den nya kunskapen i sin egen undervisning.

- När jag såg vilken positiv inverkan genrepedagogiken hade på elevernas lärande så ville jag sprida arbetssättet till mina kolleger och sökte pengar för att de skulle få gå samma kurs som jag själv gått, berättar hon.

Parallellt med det fortbildade Karin sig ytterligare via institutet. Nu är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan och fortbildar de andra lärarna. Hon ingår även i ett nätverk som institutet driver för lärare som har samma roll som hon själv på andra skolor. Där kan de utbyta erfarenheter och ge stöd till varandra.

Sålda på genrepedagogiken

Två av Karins kolleger kommer in i klassrummet för att lämna lite grejer och ansluter sig till samtalet. Det märks att de är lika sålda på genrepedagogiken som Karin.

- Den systemisk funktionella grammatiken som är en del av genrepedagogiken har gett oss ett verktyg för att förbättra elevernas språkkunskaper, säger Maria Larsson.

- Eleverna har fått en medvetenhet för språkets funktion och blivit mycket säkrare på att uttrycka sig både när de talar och skriver i alla ämnen. Bara en sådan sak som att de fått en förståelse för hur man använder tidsord har gjort att deras texter blivit mycket rikare. Förut skrev de ”sen, sen, sen”. Nu använder de även ord som ”efter ett tag”, ”därefter”, ”till slut” ”samtidigt”. Ord som yngre barn vanligtvis inte brukar använda, säger Dorothy Williams.

Hon påpekar också att även barnens läsförståelse blivit bättre eftersom de fått en förståelse för hur texter är uppbyggda.

- Man brukar ju hävda att gapet mellan hög- och lågpresterande blir större allteftersom barnen blir äldre. Men med hjälp av genrepedagogiken får man med sig både de starka och de svaga eleverna och gapet blir därför mindre, konstaterar Maria.

- Ja jag skulle verkligen önska att alla pedagoger fick upp ögonen för genrepedagogiken och att den började användas i hela Sverige, säger Karin och ler.

 

Sarah Magnusson

sarah.magnusson@extern.stockholm.se

Genrepedagogik med Putte i blåbärsskogen

Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse.

Stärkt språk och lärande med Gibbons

För att möta elevernas behov och ge dem en bra skolundervisning och fritidsverksamhet pågår ett språk- och kunskapsutvecklande arbete för skolans pedagoger på Vällingbyskolan. Det leds av förstelärare Camilla Lundberg.

Förbättrat läs och skriv med genrepedagogik

På SPRINT-gymnasiet för nyanlända i Liljeholmen går elever från hela världen. För att ge eleverna en så bra undervisning som möjligt pågår nu en fortbildning av arbetslaget inom genrepedagogik som leds av förstelärare Karin Rehman.

Senast uppdaterad 4 juni 2014