Så hjälpte lärarna eleverna att tolka provfrågorna

  •  

Mia-Lena Gusterman och Larisa Bermar i förgrunden. Nükhet Bozkurt, Ulrika Zetterberg och lärarcoachen Annica Gärdin står bakom.Mia-Lena Gusterman och Larisa Bermar i förgrunden. Nükhet Bozkurt, Ulrika Zetterberg och lärarcoachen Annica Gärdin står bakom.

Hur hjälper du dina elever att leverera bättre svar så att du kan göra en mer rättvis bedömning? På Eriksdalsskolan blev svaret det språkutvecklande projektet ”Dechiffrera frågan och levla svaret”.

Eriksdalsskolan är en skola med engelska profilklasser. För närvarande finns endast två klasser, en åtta och en nia. Kring dessa elever arbetar H-laget bestående av Mia-Lena Gusterman lärare i svenska och arbetslagsledare, Nükhet Bozkurt lärare i engelska och svenska som andraspråk, Ulrika Zetterberg lärare i svenska och spanska samt Larisa Bermar lärare i idrott och hälsa.

I arbetslaget har det länge funnits en frustration över att eleverna inte levererar bättre resultat vid proven trots att lärarna vet att de kan prestera mer. ”Hur ska vi få eleverna att förstå hur de ska svara på frågorna?” är en fråga som arbetslaget brottats med under en längre tid.

Vem vill ha en lärarcoach?

När skolledningen i början av terminen gick ut med en förfrågan om vilket arbetslag som ville ha lärarcoachning tvekade inte H-laget ett ögonblick. I coachningen ingick att genomföra ett projekt som skulle gynna eleverna utifrån skolans utvecklingsmål: inkludering, språkutveckling och ledarskap.

– Vi valde språkutveckling då vi sedan ett antal år undervisar många elever med annat modersmål än svenska. Vi märkte att dessa elever halkade efter i sin kunskapsutveckling, mycket på grund av språket, och vi kände en frustration över hur orättvist det var, berättar Mia-Lena Gusterman som också är förstelärare på skolan.

Väckarklockan blev SO-ämnet, som kräver mycket språkkunskaper både för att ta till sig och för att kunna göra bra redovisningar. Lägg därtill felaktiga tolkningar av tvetydiga ord som ledde eleverna i fel banor och till resultat där lärarna visste att eleverna kunde bättre.

– Som lärare antar man att eleverna förstår mer än vad de i själva verket gör, säger Larisa.

Teori och praktik hand i hand

Lärarcoachen Annica Gärdin fick i uppdrag att handleda lärarlaget i projektet. Hon träffade dem åtta gånger mellan september och januari. Efter varje handledning fick lärarlaget med sig nya uppgifter som de skulle testa i undervisningen och sedan utvärdera. Teori och praktik gick hand i hand under hela coachningen, vilket alla tyckte var bra.

Redan från början var de på klara med att projektet skulle ha ett lärarspår och ett elevspår. Lärarna skulle bli bättre på att ställa frågor och eleverna bättre på att tolka dem och leverera fylligare svar, ”levla” svaren.

Lärarlaget samlade på sig frågor som eleverna fick i olika ämnen och försökte se vad lärarna frågade efter. Hur många frågor var det i samma fråga, vad förväntades eleven redogöra för? Vilket verb hade frågan, vilket var frågeordet? Strategin satte de sedan upp på en affisch i klassrummet.

Frågeverben markerades

Eleverna fick lära sig att stryka under verben i frågan, det som de förväntades göra i svaret, som till exempel beskriva, analysera, förklara eller argumentera. De fick lära sig numrera underfrågorna i frågan så att de inte missade något. Lärarlaget sammanställde olika textbindningsord på affischer som de satte upp i klassrummen och eleverna kunde använda sig av för att utveckla svaren.

– Ibland binder eleverna ihop texten med fel ord men det gör inget. Huvudsaken är att de vågar försöka att utveckla svaret. De har bland annat blivit mycket flitiga på att använda ”för det första, andra och tredje och slutligen” skrattar Nükhet.

Affischerna översattes även till engelska och sattes upp i flera klassrum.

Räknas det som fusk?

– Vi märkte direkt att eleverna tog till sig det vi arbetat fram. Det var det som var så kul. Plötsligt hörde vi elever diskutera strategier för att lösa en fråga ”först numrerar vi alla frågor i frågan” eller ”är det här rätt sambandsord i det här sammanhanget” i klassrummet. I korridoren häromdagen hörde jag en åtta tipsa en nia ”börja ditt svar med ord ur frågan, då går det bättre!”, säger Mia-Lena och skrattar.

Men det här ledde även till ett dilemma på skolan när det blev dags att skriva de nationella proven. Var det fusk med affischerna, borde de plockas ner?

Mia-Lena ringde till Skolverket för att fråga om råd. Där fick hon tvärtom höra att affischerna var ett bra initiativ och utgjorde inget hinder för eleverna att göra proven.

Professor Lundahl gav inspiration

Även om möjligheten till projektet kom till tack vare lärarcoachningen så kommer mycket inspiration från Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, som höll en mycket uppskattad och tankeväckande föreläsning om betyg och bedömning på skolan.

– Vi var frustrerade över orättvisan att våra elever först var tvungna att försöka lista ut provfrågorna och att de ännu inte knäckt koden för att skriva ett fullständigt svar – fastän vi visste att eleverna hade bättre kunskaper. Christian Lundahls föreläsning synliggjorde detta problem för oss, säger Ulrika.

Resultatet av lärarnas dechiffreringsverktyg har inte låtit vänta på sig. Redan nu ger eleverna mer utförliga svar och når bättre resultat.

 – De har blivit medvetna om att språk kan göra skillnad. Det är en verktygslåda som ger dem möjlighet att nå ett högre betyg än E och de har fått en större tilltro till sig själva. I ämnen där de skriver loggbok, som till exempel slöjd, har de fått bättre betyg. På prov som kräver lite mer resonerande svar har eleverna fått högre poäng, säger Mia-Lena och tillägger: 

– Verktyget är deras nu men de behöver bli ännu bättre på att använda det.

Ställer krav på övriga lärare

Eleverna har tagit med sig strategierna till andra ämnen och ställer numera krav på att de andra lärarna tänker till och förklarar när de formulerar sina provfrågor.

Även om coachningen är slutförd så är inte arbetslaget färdigt med sitt verktyg utan tänker fortsätta utveckla det på egen hand.

– Målet är ju att eleverna ska få större chans att lyckas – oavsett vilken lärares frågor de stöter på.

Lärarlaget ska presentera sitt verktyg för sina kollegor med en förhoppning om att det sprids och kommer fler elever till godo.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Fotnot: Ordet levla kommer från datorspelsvärlden. Att "levla" innebär att man höjer sig en nivå.

Läs också universitetslektorn Christina Wikströms tips till lärare som utformar prov (artikel ur Skolvärlden).

Senast uppdaterad 10 juni 2015