Skolbibliotekssatsning på flerspråkighet

Under läsåret 2013/2014 har utbildningsförvaltningen haft en mångspråkssatsning i syfte att få fler elever att läsa på sitt modersmål med hjälp av skolbiblioteken. Snösätraskolan i Rågsved är en av dem som deltog i satsningen.

- I januari 2014 fick vi en ny bibliotekslag i Sverige. I den står det att skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn med annat modersmål än svenska. Bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk. Eftersom vi vet att det finns många skolbibliotek i Stockholm som inte erbjuder eleverna det eller som har begränsade möjligheter för inköp av sådan litteratur så drog vi igång en mångspråkssatsning, berättar skolbibliotekskonsulent Ingalill Åkesson Hedqvist.

Hon tillhör skolbiblioteksgruppen på Medioteket som är en del av utbildningsförvaltningen. Gruppen har i uppdrag att stötta utvecklingen på stadens skolbibliotek.

-Syftet med satsningen var att förse skolbiblioteken med litteratur på andra språk, att främja att fler elever med annat modersmål än svenska läser på sitt modersmål och att uppmärksamma skolorna om hur viktigt det är. Forskning har visat att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att de får en utvecklad läsförmåga i alla sina språk. Skolorna ska ju också erbjuda material för all skolans undervisning. Där ingår modersmålsundervisningen som enligt kursplanen ska stimulera eleverna till att läsa skönlitteratur, talar Ingalill om.

De tio skolor som kom att delta i mångspråkssatsningen fick alla önska sig böcker på åtta olika språk för olika åldersgrupper - och fick sedan mellan 60-70 böcker per skola som skolbiblioteksgruppen köpt in till dem.

- De skolbibliotekarier som ansvarade för projektet på skolorna bjöd vi in till en föreläsning om flerspråkiga barns språkutveckling för att ge kompetensutveckling på området. Vi anordnade även träffar där de fick utbyta erfarenheter och goda exempel med varandra på hur de initierat projektet på sin skola, berättar Ingalill.

En av de skolbibliotekarierna var Elisabeth Ljungdahl på Snösätraskolan.

Skolan har länge satsat på språkutveckling

Elisabeth berättar att Snösätraskolan deltog i storstadssatsningen år 2000 som syftade till att höja nivån på språkutvecklande arbetssätt nationellt i ytterstadsområden. Sedan dess har språkutveckling haft en given plats på skolan och man har satsat mycket på skolbiblioteket där arbetet med flerspråkighet haft en given plats.

- Vi som arbetar i biblioteket och övriga personalen på skolan har märkt att många föräldrar tror att barnens svenska blir mindre bra om de inte bara får fokusera sig på den. Att delta i mångspråkssatsningen har varit ett led i Snösätraskolans arbete för att motverka den myten, säger Elisabeth.

Hon talar om att hon under många år varit med på skolans föräldramöten. Både på dem som skolans lärare har och på det möte som modersmålslärarna har gemensamt varje termin för dem vars barn har modersmålsundervisning på skolan.

- Då brukar jag prata om vikten av läsning för barnens språkutveckling och välkomna föräldrarna till skolbiblioteket för att låna böcker till barnen eller för att läsa tillsammans med dem hemma, säger Elisabeth och tillägger att föräldrarna brukar vara positiva till det och att flera föräldrar kommit till biblioteket för att låna. Inte minst de med barn i förskoleklassen, vilket också har att göra med att skolans förskollärare är väldigt aktiva när det gäller att verka för att föräldrarna ska högläsa med barnen.

På föräldramötet med modersmålslärarna brukar hon även presentera några av bibliotekets barn- och ungdomsböcker på andra språk, informera om internationella bibliotekets rika bestånd och dela ut Barnbokskatalogen som innehåller goda tips på böcker på andra språk.

- Skillnaden sedan vi gick med i mångspråkssatsningen är att jag på både modermålslärarnas föräldramöten och på föräldramötena som skolans övriga lärare har, informerat om att modersmålet och svenskan inte konkurrerar med varandra utan att ett utvecklat modersmål även stöder språkutvecklingen på svenska, berättar hon.

Hon har även bett modersmålslärarna att själva prata med föräldrarna om det och besökt modersmålsundervisningarna för att presentera de nya böckerna på deras språk och tillsammans med modersmålslärarna uppmuntra eleverna till att låna. Vilket många av barnen gjort. Några av modersmålslärarna gav även böckerna i läsläxa.

- Både jag och modersmålslärarna skulle gärna utveckla vårt samarbete. Men de har tyvärr inte så mycket utrymme för det i sina scheman. De arbetar ju på många olika skolor och har få undervisningstimmar på varje. Till skillnad från skolans anställda lärare som är här nästan hela tiden, förklarar hon.

Litteraturen har en självklar plats på skolan

Med skolans lärare har Elisabeth samarbetat i flera år.

- Litteraturen utgör en stor del av skolans språkutvecklande arbete och tillsammans arbetar vi för att ta in skönlitteraturen i undervisningen på olika sätt. För att lärarna ska bli bättre orienterade i den moderna barn- och ungdomsutgivningen håller jag också i bokcirklar för dem där de får läsa cirka åtta böcker från Barnbokskatalogen per läsår. De böckerna använder de sig sedan av i sin undervisning, berättar hon.

Tillsammans har de länge också verkat för att ge eleverna en bibliotekskultur.

- Våra elever är vana vid att låna böcker på skolbiblioteket på lektionstid. De har fått lära sig hur man hittar på hyllorna och hur man söker i bibliotekskatalogen. Mitt intryck är att i och med att vi satsat mer på skolbiblioteket och på att ta in litteraturen i undervisningen så har det också blivit mer naturligt för eleverna att även låna böcker för att läsa på fritiden - både på skolan och på det lokala folkbiblioteket, säger hon och tillägger att Snösätraskolans skolbibliotek har en hög utlåningsstatistik, framförallt av det svenska bokutbudet.

- De flesta av våra elever är uppväxta i Sverige och tycker att det är svårare att läsa på sitt modersmål. Det är ju också en anledning till att vi som arbetar på skolan och barnens föräldrar måste hjälpa dem att komma igång, fortsätter hon.

Skolans lärare har också informerat sina elever om de nya böckerna på andra språk och uppmanat dem att låna.

- Vi har ju många elever med annat modersmål på skolan men alla har inte modersmålsundervisning, påpekar Elisabeth.

Böckerna synliggjordes och utlåningen ökade

För att eleverna lättare ska hitta till böckerna på andra språk har Elisabeth synliggjort dem mer i biblioteket.

- Förut fanns de på en hylla långt in i biblioteket tillsammans med litteratur på svenska. Med böckerna vi fått från Medioteket är de nu så många att de fått en egen nyinköpt hylla som vi placerat där man kommer in, vilket gör att de heller inte går att missa och att fler börjat låna böcker därifrån, berättar hon.

På skolan finns bland annat två bröder från Iran som lånat all litteratur på persiska, en hel del på engelska och några böcker på lättare svenska.

- De kan ännu inte så bra svenska och jag blev så rörd när en av dem kom till mig och sa: ”Excuse me, would you please help me to find a simple book in swedish. You see I want to learn swedish.” Det betyder ju att de är väl medvetna om kopplingen mellan språkutveckling och att läsa, säger Elisabeth och skiner upp.

Hon berättar även om en palestinsk flicka som inte kunde någon svenska när hon började på skolan och som under lång tid var i biblioteket nästan varje dag och lånade böcker på arabiska.

- Det syntes verkligen på henne att det betydde mycket för henne att litteraturen fanns. Det gjorde också att hon kunde läsa samma berättelser som kompisarna. Vissa av våra populära titlar som Lasse Maja har vi nämligen köpt in på andra språk. Vi anser att det har ett stort värde för eleverna att kunna läsa samma berättelser och diskutera dem med varandra, även om alla ännu inte kan läsa dem på svenska. Sedan är det också många av våra elever som tycker att det underlättar att läsa böcker på modersmålet om det är en berättelse som de redan känner till på svenska, förklarar Elisabeth.

- Men självklart köper vi också in berättelser som inte bara är översatta till barnens modersmål utan som även speglar de olika ländernas kulturer. Det är viktigt för igenkännande och identifikation och vi försöker verkligen se till att ha en bra blandning av båda när vi köper in, påpekar hon.

Vikten av samarbete

För tillfället talas det sammanlagt 32 olika språk på skolan. 25 av dem finns representerade i biblioteket som allt som allt innehåller böcker på 30 språk.

- Elever börjar och slutar och självfallet försvinner vissa språk medan andra tillkommer istället. En skola är ju inte statisk. Därför känns det väldigt roligt att Medioteket ska bygga upp en egen depå med litteratur på andra språk som Stockholm stads skolor ska kunna låna in böcker ifrån. Behovet av en sådan var också något som vi skolbibliotekarier som deltog i mångspråkssatsningen tog upp på våra träffar. Som enskild skola har man ju inte resurser för att anpassa hyllan efter nuvarande elevunderlaget, säger Elisabeth.

Snösätraskolan är oerhört tacksamma över alla böcker de fått från Medioteket. Allt som allt fick de ett 60-tal böcker på arabiska, kurdiska, polska, ryska, somaliska, bosniska, tigrinska och spanska.

- Det är inte helt lätt att köpa in kvalitativ litteratur på andra språk när man inte förstår språken ifråga och det tar mycket tid. Den tid som det skulle ha tagit för oss att leta upp, köpa in och katalogisera böckerna vi fick, hade vi själva inte haft möjlighet till på skolan. Som skolbibliotekarie är det så mycket som ska hinnas med och som hänger på en själv. Därför är det bra att ta hjälp av andra aktörer för att nå sina mål. Som i det här fallet att våra elever ska läsa på sitt modersmål, påpekar hon och konstaterar att tack vare Mediotekets mångspråkssatsning blev det en samlad insats på skolan som gjort att skolan utvecklats ytterligare på området och att fler av eleverna hittat till skolans litteratur på andra språk.

Hon hoppas också att hon och de andra skolbibliotekarierna som deltog i projektet ska kunna fortsätta nätverka och skapa framtida samarbeten.

-I och med att man är lite ensam i sin roll som skolbibliotekarie så är det värdefullt att kunna utbyta positiva och negativa erfarenheter med andra för att på så vis kunna utvecklas med hjälp av varandra, fortsätter hon och tillägger att de ju alla vill att eleverna ska utveckla sin läsförmåga och sitt språk för att bättre klara sig i skolans alla ämnen. Men också att de med hjälp av litteraturen ska utvecklas på ett personligt plan genom att få nya perspektiv på världen.

Övning ger färdighet

Medan vi sitter där i Snösätraskolans stora bibliotek och pratar, så hörs skolklockan ringa ut till rast och strax kommer det in några elever. Bland annat två pojkar som brukar ha modersmålssundervisning där och Elisabeth hejar och småpratar lite med eleverna som båda går i 3an.

- En av de många givande sakerna med att vara skolbibliotekarie är att man får möjlighet att träffa skolans alla elever på skolan, säger Elisabeth och ler mot killarna som båda gillar att läsa och brukar vara där och låna.

Den ena har modersmålsundervisning i bosniska, den andra i serbiska och jag passar på att fråga dem om deras läsvanor där och på fritiden.

- Vi läser mycket på modersmålsundervisningen både på lektionen och som läsläxa och sedan diskuterar vi det som vi läst. Det gillar jag, säger den ene och kompisen inflikar att han också tycker om att de brukar diskutera böckerna de läser på hans modersmålsundervisning i serbiska.

Båda läser även hemma fast främst på svenska.

- Jag brukar läsa på svenska ihop med mina föräldrar de kvällar som jag inte har fotbollsträning, så det blir ungefär fem gånger i veckan. Det är roligt och trevligt att sitta ihop med mamma och pappa och läsa. Sedan läser jag en del böcker på fritiden på egen hand som jag själv lånat. Mamma har bett mig att även låna lite böcker på bosniska och jag har gjort det. Men jag föredrar att läsa på svenska. I de bosniska berättelserna är det mycket mer fantasi och de har ett annat sätt att berätta på och färre bilder. Det är också ett annat alfabet och jag tycker att det är lite svårt. Fast det har ju blivit lättare ju mer jag läst, konstaterar han och kompisen instämmer i att även de serbiska berättelserna är annorlunda mot de svenska och alfabetet svårare.

- Jag brukar fråga pappa om jag inte förstår. Vi brukar ofta läsa ihop. Jag högt och han tyst samtidigt för att se att jag läser rätt, berättar han och tillägger att han och pappan även brukar gå till Högdalens bibliotek ihop och låna böcker på både svenska och serbiska.

Sarah Magnusson

sarah.magnusson@extern.stockholm.se

 

Läs mer om mångspråkssatsningen i projektrapporten som du hittar här.

Mer information på temat modersmål finns på den här sidan som Skolverket har.

Widmark om läsförståelsens betydelse

Våren 2014 skickades en studiehandledning med läsförståelsestrategier för låg- och mellanstadiet ut till Sveriges skolor. Projektet kallas En läsande klass och har initierats av barnboksförfattaren Martin Widmark som själv arbetat som mellanstadielärare under många år.

En läsande klass

Våren 2014 skickades studiehandledningen En läsande klass ut med läsförståelsestrategier för låg- och mellanstadiet till Sveriges skolor. Malin Hugander på Sätraskolan är en av mellanstadielärarna som skrivit handledningen. Se det filmade reportaget från Sätraskolan där hon berättar mer om arbetssättet och bjuder in oss till en lektion med hennes femteklassare.

Läsambassadören om böcker och läsning

Hösten 2013 utseddes ungdomsförfattaren, litteraturbloggaren och läraren Johanna Lindbäck av Kulturrådet till läsambassadör. Uppdraget som är tvåårigt handlar om att främja barns och ungas läslust och läsfärdighet.

Skrivprojekt som engagerar

Svenskläraren Malin Larsson har skapat ett projekt med sina nior där de fått skriva noveller med inspiration från Jonas Hassen Khemiris "Jag ringer mina bröder". Genom KUL1415 har de fått sina texter tryckta och bjudits in till ett samtal med författaren själv.

Senast uppdaterad 14 oktober 2014