Stärkt språk och lärande med Gibbons

  •  

För att möta elevernas behov och ge dem en bra skolundervisning och fritidsverksamhet pågår ett språk- och kunskapsutvecklande arbete för skolans pedagoger på Vällingbyskolan. Det leds av förstelärare Camilla Lundberg.

– Språket är nyckeln till framgång i skolan och den här dagen är till för att stärka oss på området, säger skolans rektor Göran Skogsberg till skolans pedagoger som samlats i matsalen för en språk- och kunskapsutvecklande studiedag.

Precis som så många andra skolor idag har Vällingbyskolan flera elever med ett annat modersmål än svenska och även en förberedelseklass för nyanlända. Därför tycker skolans ledning att det är viktigt att ge pedagogerna verktyg för hur de kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med skolans elever. Dels när det gäller vardagsspråket som används av barnen på rasterna och i fritidsverksamheten; dels när det gäller skolspråket som eleverna behöver behärska för att klara sig bra i skolans alla ämnen.

Med på studiedagen är Kristina Ansaldo och Birgitta Thorander från Språkforskningsinstitutet för att föreläsa och hålla workshop. Det är andra gången som Birgitta är på skolan. Första gången var i höstas och fungerade som en uppstart för skolans språk- och kunskapsutvecklande arbete. Sedan dess har studiecirklar hållits för pedagogerna en gång i månaden kring Pauline Gibbons bok Stärk Språket, Stärk lärandet

Läraren - elevens stöttande byggnadsställning

– Alla ni som sitter här har kunskaper från ert yrkesliv som lärare och från ert privatliv som ni tar med er in i professionen när ni arbetar med språkutveckling. Ni har också en pedagogisk utbildning och vet hur man lär ut. Sedan vi sågs sist har ni dessutom fått nya kunskaper och erfarenheter genom studiecirklarna. Alla dessa kunskaper ska vi nu använda oss av, säger Birgitta till högstadielärarna samtidigt som Kristina befinner sig i en av de andra salarna med de som arbetar med de yngre eleverna.

På powerpointbilden bakom Birgitta syns en byggnadsställning.

– Som ni vet så pratar ju Gibbons i boken om ”scaffolding”. Det vill säga att man ska skapa en byggnadsställning kring eleverna som man sedan tar bort när de inte behöver vår stöttning längre. Idag ska ni få arbeta i mindre grupper med hur ni skulle kunna bygga upp en sådan här ställning för att stötta eleverna språkligt inom tre olika teman: att läsa/skriva, tala/lyssna och inför prov/läxförhör, fortsätter hon.

Språket är A och O för att lyckas i skolan

Strax är lärarna i full gång med att läsa igenom material som Birgitta delat ut för att sedan brainstorma och skriva ned uppslag på gula post-it-lappar som sätts upp på ett stort papper som varje grupp fått.

Det som kommit upp i grupperna under dagens workshop ska sedan sammanställas och diskuteras nästa gång högstadielärarna har studiecirkel. Tanken är att de gemensamt ska formulera strategier för hur de ska kunna stötta skolans högstadieelever i deras språk- och kunskapsutveckling så att de uppnår bättre skolresultat.

Förstelärare Camilla Lundberg som fått uppdraget att driva skolans språk- och kunskapsutvecklande arbete är högstadielärare i svenska och svenska som andraspråk i grunden. Det är hon som håller i studiecirklarna för högstadiet. Det är också hon som tagit fram material, bestämt fokus och formulerat frågeställningar för studiecirklarna för de övriga pedagogiska verksamheterna - även om det är andra som håller i de cirklarna. I sitt arbete har hon fått stöd av Språkforskningsinstitutet.

– Birgitta har fungerat som ett bollplank både inför uppstarten och under arbetet med cirklarna. Hennes första workshop som inledde det språk- och kunskapsutvecklande arbetet på skolan var också ett bra sätt för att skapa ett intresse hos personalen för de här frågorna, konstaterar Camilla.

Hon tror att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kommer att införas på alla Sveriges skolor förr eller senare - och att det också är en nödvändighet för att möta elevernas behov så att de klarar av att uppfylla de krav som skolan ställer på dem.

Genrepedagogik nästa

Genom Gibbons bok har skolans pedagoger kommit i kontakt med delar av den så kallade genrepedagogiken.

– Det är också något som jag skulle vilja att vi arbetar vidare med på skolan i vårt nästa steg. I eftermiddag kommer även Kristina Ansaldo att föreläsa om den i syfte att ge ytterligare kunskaper i ämnet, berättar Camilla.

När jag pratar med Lena Berggren och Ulla-Britt Uddgård under lunchpausen framgår det att intresset för genrepedagogik redan väckts hos dem genom studiecirkelboken. De är förskollärare och arbetar i förskoleklass och på fritidshem med förskolebarnen.

– I våra tankar har vi blivit medvetna om de olika genrerna och har börjat fundera över hur vi skulle kunna ta in dem i vårt arbete. När vi till exempel sitter och pratar tillsammans med barnen om något vi upplevt ihop, som ett parkbesök, ställer vi öppna frågor som barnen svarar på och det som växer fram är den återberättande genren. Först gick vi till parken….där spelade vi fotboll och gungade… sedan åt vi mellanmål… och så vidare, säger Lena och får medhåll av Ulla-Britt när hon tillägger att hon gärna skulle vilja lära sig mer om genrepedagogiken och hur de skulle kunna använda den i sin verksamhet med barnen.

Innan pausen är slut följer jag med in på deras fritidshem som ligger på skolgården för att titta på saker som barnen gjort. Barnen är själva inte där men på väggarna hänger fullt med teckningar som de gjort tillsammans med fritidshemspersonalen. Bland annat ett stort träd med olika fågelarter och växtligheter.

– Vi har jobbat med temat natur i förskoleklassen. På fritids har vi sedan fortsatt på det temat och arbetat praktiskt med de nya begreppen. Vi har gjort en utflykt till skogen och undersökt växtligheten på skolgården, samtalat med barnen om vad vi hittat och därefter målat, klistrat och skrivit små faktatexter ihop med dem, berättar Ulla-Britt.

Över trädet står det ”Stärk språket, stärk lärandet”. Texten riktar sig till barnens föräldrar och har varit ett sätt för personalen att berätta för dem om det språk- och kunskapsutvecklande projektet som de haft på skolan under året.

Stärkt språklig medvetenhet

Lena och Ulla-Britt berättar att studiecirklarna varit uppdelade på så vis att personal från förskoleklass upp till och med åk 3 samt fritidshem varit tillsammans, medan övriga varit uppdelade på mellanstadiet och högstadiet. Till varje träff har de haft kapitel att läsa som de sedan diskuterat. De har också fått övningar som de haft i uppgift att pröva i den egna verksamheten för att sedan berätta om resultatet för de andra.

– Studiecirklarna har gett oss bättre verktyg för att arbeta med barnen och har förstärkt vår kunskap om språkets betydelse i alla sammanhang från det att vi börjar arbeta med barnen på morgonen i förskoleklassen till det att barnen går hem från fritidshemmet på eftermiddagen, säger Lena.

– Det har också varit givande att få en inblick i hur kollegerna arbetar i sina klasser och fritidsverksamheter och att få ett forum för att utbyta goda språkutvecklande exempel med varandra. Det har gett idéer som vi kunnat ta med oss in i det egna arbetet, säger Ulla-Britt.

Cirklarna har också fått dem att arbeta mer med att vidga barnens ordförråd och att lära barnen innebörden av orden.

– Om de till exempel säger ”penna” så lär vi dem att det är en färgpenna, krita, pensel, blyertspenna, tuschpenna eller vad det nu är som barnen syftar på. Vi lär dem också att använda orden som hör till de olika redskapen såsom att måla, teckna, rita, doppa och så vidare, talar Ulla-Britt om.

De förklarar att när man arbetar med små barn som de gör, så är kommunikation grundbulten i hela verksamheten. Eftersom barnens språk ännu inte är så utvecklat så måste de hela tiden vara väldigt tydliga när de kommunicerar och förstärka språket med konkreta exempel.

– Det blir också extra viktigt i och med att vi har så många barn som nyligen flyttat till Sverige eller som har ett annat modersmål än svenska, säger Lena.

De berättar att de aktivt skapar situationer som skapar samtal och stöttar eleverna i att utveckla sina tankegångar. Inte minst på fritidsmötena som de har varje vecka med barnen. Här tar de upp olika frågor som rör verksamheten. Det kan vara att diskutera hur en bra kompis ska vara för att sedan göra ett collage av vad barnen sagt tillsammans med dem när mötet är över. Det kan också vara att diskutera lösningen på ett ordningsproblem som uppstått eller att barnen får rösta mellan att gå till parken eller att stanna kvar på skolgården.

– Vi har en förslagslåda på fritidshemmet där barnen kan lägga ner en teckning som förklarar vad de vill ta upp eller så får de hjälp av oss att skriva. Det handlar om att de ska känna att de har inflytande över sin verksamhet och att de är delaktiga i de beslut som fattas. Men också att ge en förståelse för demokratiska processer, säger Lena.

Sarah Magnusson

Intresserad av att fördjupa dig i Pauline Gibbons böcker? Här hittar du studiehandledningar till dem som Språkforskningsinstitutet tagit fram i samarbete med pedagoger i Stockholm stad.

Genrepedagogik med Putte i blåbärsskogen

Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse.

Minskat gap mellan starka och svaga med genrepedagogik

När Karin Pettersson såg vilken positiv effekt genrepedagogiken hade på sina elever så ville hon sprida undervisningsmetoden till kollegerna. Idag är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan i Kista.

Förbättrat läs och skriv med genrepedagogik

På SPRINT-gymnasiet för nyanlända i Liljeholmen går elever från hela världen. För att ge eleverna en så bra undervisning som möjligt pågår nu en fortbildning av arbetslaget inom genrepedagogik som leds av förstelärare Karin Rehman.

Senast uppdaterad 6 juli 2017