Widmark om läsförståelsens betydelse

Våren 2014 skickades en studiehandledning med läsförståelsestrategier för  låg- och mellanstadiet ut till Sveriges skolor. Projektet kallas En läsande klass och har initierats av barnboksförfattaren Martin Widmark som själv arbetat som mellanstadielärare under många år.

- Jag har gjort författarbesök på skolor över hela Sverige och har genom åren sett flera goda exempel på hur man som låg- och mellanstadielärare kan arbeta för att fördjupa sina elevers läsförståelse. Tänk om alla barn kunde få en god läsundervisning i skolan har jag tänkt för mig själv. Någonstans där väcktes också en dröm om att sprida goda arbetsmetoder till Sveriges skolor i syfte att utveckla elevernas läsförmåga, berättar Martin Widmark över en kopp te i hans kök när jag frågar hur han fick idén till projektet En läsande klass.

Med hjälp av hans projekt har den drömmen nu blivit verklighet. I våras skickades nämligen en studiehandledning ut till landets alla skolor med exempel på hur man som låg- och mellanstadielärare kan arbeta för att fördjupa elevernas läsförståelse. Lärarna som skrivit den har själva arbetat med läsförståelsestrategier i flera år.

- När jag kom i kontakt med de här lärarna så förstod jag att de använde sig av ett arbetssätt som fungerade och som inte var avhängigt dem själva utan att flera skulle kunna arbeta på samma vis, säger Martin och förklarar att han ibland träffat pedagoger där han förstått att deras undervisningsframgång med elevernas läsförståelse berott på deras personliga egenskaper - och då är det ju inte möjligt att sprida metoden för man kan ju inte generalisera en pedagogs egenskaper.

Han berättar också att när han letade författare till sin studiehandledning så var det viktigt att de skulle vara verksamma som låg- och mellanstadielärare själva.

- Jag ville att den skulle ha ett tilltal som andra lärare kan ta till sig för att kunna använda sig av läsförståelsestrategierna på sitt sätt. Och jag är övertygad om att den svenska lärarkåren förstår att det här varken är någon quick fix eller någon copy paste, utan att de måste göra materialet till sitt eget för att det ska fungera, säger han och poängterar att det finns flera goda arbetssätt för hur man som lärare kan förbättra elevernas läsförmåga - och det här är ett av dem som han som gammal mellanstadielärare själv tror på.

 Alla ska med

Bakom hans vilja att erbjuda Sveriges låg- och mellanstadielärare verktyg för att fördjupa elevernas läsförståelse finns vetskapen om att den försämrats de senaste åren och att många lärare efterfrågat fortbildning på området.

- Jag önskar helt enkelt att alla elever ska få en ärlig chans att klara skolan och för att kunna det så måste barnen förstå vad de läser, det räcker inte att de lärt sig läsa – och det gäller för alla skolans ämnen idag, även idrott och hälsa och hemkunskap, poängterar han.

- Sen är det ju så att vårt samhälle till skillnad från vissa andra samhällen vilar på en skriftlig kommunikation. Och kan man inte läsa så blir man exkluderad och kan heller inte ta del av sina rättigheter. Jag har en fast övertygelse om att ett samhälle är till för alla som bor där och då måste man också se till att alla inkluderas. Min starkaste drivkraft med det här projektet är också att alla ska med och att samhället mår bra av det. Barn som inte hänger med på samma sätt som sina kompisar identifierar sig som en som inte lyckats i skolarbetet. De hamnar också lätt i ett utanförskap som ofta blir destruktivt för både dem själva och samhället, fortsätter Martin.

- Det är därför som det är så viktigt nu att alla som engagerar sig i den här frågan samarbetar för målet är inte att hitta rätt eller fel i detaljerna utan målet är att alla våra barn i Sverige ska förstå vad de läser. Därför måste vi som i en folkrörelse se varandras tillgångar så att vi kan komplettera varandra - föräldrar, bibliotekarier, politiker, professorer, pedagoger – och vända den här negativa lästrenden tillsammans, påpekar han.

Bakom det egna projektet står också fullt av möjliggörare som i sin tro på läsförmågans fundamentala betydelse för samhällsutvecklingen bidragit till projektet med kunskap, resurser och finansiering. Bland annat alla de författare och illustratörer som utan ersättning ställt upp med sina bilder och texter. På projektets hemsida finns nämligen fullt av berättelser som är fria att skriva ut och kopiera för pedagoger att använda i deras undervisning.

Projektets hemsida innehåller fullt av stödmaterial

Hemsidan innehåller även en nedladdningsbar pdf av studiehandledningen som skickats ut till skolorna samt mycket annat. Bland annat goda exempel på hur lärare och bibliotekarier kan samarbeta med varandra för att fördjupa elevernas läsförståelse och bredda deras läsvärldar.

Det finns också en handledning som skrivits för kollegialt lärande av Toura Hägnesten som är utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen i Stockholm stad inom läs-, skriv- och språkutveckling.

- Tanken är att den ska fungera som en hjälp för dem som vill lära sig mer om läsförståelsestrategierna tillsammans i sitt arbetslag i syfte att komma igång med arbetssättet i undervisningen - oavsett vilket ämne man undervisar i. Den innehåller både stöd till den som ska hålla i cirkeln och studiematerial till cirkeldeltagarna, berättar Martin.

Sedan projektet blev känt är det många som har frågat ”Varför tar ni inte fram läsförståelsestrategier för förskoleklassen och högstadiet också?”.

- Man får inte glömma bort att jag som privatperson har initierat det här projektet utan en krona för att jag hade en dröm om att sprida det goda exemplet. Man måste därför ställa rimliga krav på mig och förstå att det finns väldiga begränsningar i en sådan här liten organisation, säger Martin.

- Det skulle heller inte kännas trovärdigt för mig själv att ge mig in på de årskurserna. Jag är jag ju varken förskollärare eller högstadielärare och har inte den kompetens som krävs för att kunna bedöma vilka metoder som skulle vara verkningsfulla i deras undervisning, fortsätter han och tillägger att han hyser stora förhoppningar till Läslyftet som han också ser som en adekvat reaktion på de chockerande PISA-siffrorna som visat på svenska barns kraftigt försämrade läsförståelse.

Den nya läskulturen

Hur den här försämringen har kunnat ske finns det många olika teorier om. Det talas bland annat om barnens förändrade läsvanor.

- Det finns undersökningar som visar att barnen läser lika mycket som för 10 år sedan. Men att de läser en annan sorts texter som ger en mer fragmentiserad läsning. Till exempel inlägg på sociala medier och kommunikation via sms. På nätet handlar det också mycket om att scanna av när man läser för att kunna orientera sig i informationsmängden. Vilket ju också är en naturlig reaktion på det ökade informationsflödet, konstaterar han.

- De förändrade läsvanorna som kommit med den nya tekniken har gått väldigt fort och någonstans har många, inte heller jag, reflekterat över den nya läskulturens inverkan på läsförståelsen. Jag tror att de flesta av oss - pedagoger, föräldrar, politiker - helt enkelt blivit tagna på sängen här, säger Martin och konstaterar att från och med nu finns det minst två parallella läskulturer som vi förväntas klara av. Den analoga och den digitala.

Han berättar också att han med sitt projekt velat väcka barnens intresse för böckernas värld och allt som den tillför.

 Läsande barn och författaren bakom texten

Arbetssättet som En läsande klass förespråkar handlar mycket om att lärare och elever samtalar och arbetar med texter tillsammans i syfte att nå fördjupad förståelse för texterna med hjälp av ett visst antal strategier.

- När man förstår vad man läser blir det också mycket roligare att läsa böcker inte bara i skolan utan även på egen hand. Min erfarenhet är också att barn som läser mycket och reflekterar över vad de läst blir mer tillåtande, empatiska, bildade och nyfikna. Du kan såklart bli allt det här även om du inte läser. Men läsningen breddar bland annat möjligheterna för att möta och lära känna olika typer av människor och det tror jag bidrar till att du får en förståelse och en empati för dem som lever under andra förhållanden än dig själv, säger Martin.

- Jag tror också att alla de här mötena i böckernas värld har betydelse för barnens identitetsutveckling. Det ger dem nämligen en insikt om att det finns många olika sätt som man kan vara på. Litteraturen innehåller ju en hel uppsättning av kostymer och möjligheten att möta någon som man själv kan identifiera sig med, fortsätter han.

Han påpekar också vikten av att man som lärare får eleverna att förstå att det är någon som skrivit texten som de läser och att den personen kan ha olika avsikter - oavsett om personen är en politiker, en journalist, en försäljare, en skönlitterär författare eller någon annan.

- Annars är det lätt att texten blir anonym på ett sätt som gör att eleverna kanske inte ifrågasätter det som står i tillräcklig utsträckning. Som författare gör jag ju hela tiden val och texten är ett resultat av de val som jag gjort. När vi samtalar med någon så kan vi samtidigt läsa av avsikter men när texten är anonym så får vi inte samma möjlighet att orientera oss, säger Martin och konstaterar att det såklart också påverkar elevernas läsförståelse.

Sarah Magnusson

sarah.magnusson@extern.stockholm.se

Se även det filmade reportaget från Sätraskolan. Malin Hugander som är en av författarna till En läsande klass studiehandledning berättar där mer om arbetssättet och bjuder in oss till en lektion med hennes femteklassare.

Mer info:

En läsande klass hemsida hittar du här.

Toura Hägnestens blogg om läs-, skriv och språkutveckling hittar du här.

Skrivprojekt som engagerar

Svenskläraren Malin Larsson har skapat ett projekt med sina nior där de fått skriva noveller med inspiration från Jonas Hassen Khemiris "Jag ringer mina bröder". Genom KUL1415 har de fått sina texter tryckta och bjudits in till ett samtal med författaren själv.

En läsande klass

Våren 2014 skickades studiehandledningen En läsande klass ut med läsförståelsestrategier för låg- och mellanstadiet till Sveriges skolor. Malin Hugander på Sätraskolan är en av mellanstadielärarna som skrivit handledningen. Se det filmade reportaget från Sätraskolan där hon berättar mer om arbetssättet och bjuder in oss till en lektion med hennes femteklassare.

Skolbibliotekssatsning på flerspråkighet

Under läsåret 2013/2014 har utbildningsförvaltningen haft en mångspråkssatsning i syfte att få fler elever att läsa på sitt modersmål med hjälp av skolbiblioteken. Snösätraskolan i Rågsved är en av dem som deltog i satsningen.

Läsambassadören om böcker och läsning

Hösten 2013 utseddes ungdomsförfattaren, litteraturbloggaren och läraren Johanna Lindbäck av Kulturrådet till läsambassadör. Uppdraget som är tvåårigt handlar om att främja barns och ungas läslust och läsfärdighet.

Senast uppdaterad 3 oktober 2014