Ämnesdidaktiska ramprojekt i naturvetenskap och teknik

  •  

Det ämnesdidaktiska ramprojektet i naturvetenskap och teknik driver två ramprojekt läsåret 17/18: Förmågan att formulera undersökningsbara frågor och programmering i teknikämnet.

Förmågan att formulera undersökningsbara frågor

En bakgrund till ramprojektet är att tidigare forskning om praktiskt undersökande och laborativt arbete bland annat visar att elever inte lär sig särskilt mycket om systematiskt undersökande genom laborativt arbete i skolan. Det har också visats att de praktiska undersökningar som görs, inte alltid blir meningsfulla för elever utan att de snarare utformas utifrån ett behov av att illustrera vissa begrepp eller metoder det vill säga det handlar inte egentligen om att undersöka något utan om undersökning som pedagogisk metod.

Vår utgångspunkt är att, om eleverna ska utveckla kunskaper om att ställa och undersöka frågor av naturvetenskaplig karaktär, så måste vi arbeta med själva frågandet och att ge elever möjligheter att formulera frågor som faktiskt kräver en naturvetenskaplig undersökning.

Syftet med ramprojektet är att utforska hur naturvetenskaplig undervisning kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att ställa undersökningsbara frågor, utifrån följande förmågor i de naturvetenskapliga kurs- och ämnesplanerna:

  • att genomföra systematiska undersökningar (Lgr 11)
  • att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer (Gy 11)

Detta kan preciseras i frågan: Vad innebär förmågan att formulera undersökningsbara frågor och hur kan vi skapa förutsättningar för eleverna att utveckla denna förmåga?

Programmering i teknikämnet

I kursplanen för teknikämnet ingår i nuläget inte programmering explicit varken i de långsiktiga förmågor som undervisningen ska bidra till eller i det centrala innehållet. Däremot kan programmering förstås som exempel på en betydelsefull typ av teknisk lösning i det digitala samhället – ett samhälle som i hög utsträckning bygger på kod. Teknikämnet i grundskolan syftar bland annat till att elever ska utveckla kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik samt att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Syftet med ramprojektet är att utforska hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i grundskolans olika årskurser, utifrån följande förmåga i teknikämnets kurs- och ämnesplan:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion (Lgr 11)

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett på den här sidan::

Ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS.

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i naturvetenskap och teknik är 15 april.

Pågående delprojekt

Naturvetenskap 

Deltagande lärare och skolor: Per Freerks, Per Wennerström, Josefine Reimark och Fredrik Westman, Kungsholmens gymnasium; Johanna Lundström och Sara Puck, Värmdö gymnasium; och Johan Nordling, Johanna da Luz och Sofija Jahdadic, Östra Reals gymnasium.

Teknik

Deltagande lärare och skolor: Sophie Odén, Kristinebergsskolan; Tove Wållberg, Järla skola; och Annika Lundholm-Bergström och Madeleine Björn, Örbyskolan.

Avslutade delprojekt

Formativ bedömning av de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor

NT-satsningen som ramprojekt2014 startade, i samband med NT-satsningen inom Stockholms stad, tio ramprojekt där lärargrupper på åtta olika skolor ingick. En NT-utvecklare, kopplad till Skolverkets satsning NT-lyftet, fungerade som handledare för de olika projekten.

Delstudierna fokuserade någon aspekt av de sammanfattande förmågor som beskrivs i grundskolans kursplaner i de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med delprojekten var att undersöka hur dessa förmågor kan främjas och synliggöras i undervisning. Deltagande skolor:

VT 2014-VT 2015

Blommensbergsskolan, NT-utvecklare Andrea Holmgren
Vuxna som använder smutsig el... - Progression i förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning, åk 6-9

Engelbrektsskolan, NT-utvecklare Daniel Bengtsson
Bin i klassrummet - Ett sätt att utveckla elevers förmåga kommunicera och ta ställning, åk 1-6.
Kolets kretslopp - Att utveckla elevers förmåga att använda naturvetenskapliga begrepp, åk 7-9

Skapaskolan, NT-utvecklare Ann Ulfves
“Varför går det så långsamt för dig?” Om utveckling av elevers sätt att erfara begreppet friktion i de tidiga skolåren, åk 1-2

HT 2014-HT 2015

Aspuddens skola, NT-utvecklare Birgitta Sang och Gunilla Lindhagen
Hur kan en progression av elevers förmåga att tolka resultat och dra slutsatser se ut från mellanstadium till högstadium?

Eriksdalsskolan, NT-utvecklare Maria Sundler
Hur kan elevers förmåga att framföra och bemöta argument om energi utvecklas?, åk 5

Grimstaskolan, NT-utvecklare Peter Rejhed
Hur kan man använda iPads som verktyg i NO undervisningen så att elevernas intresse växer och de upplever NO undervisningen som mer relevant än tidigare?, åk 7-9
Hur utvecklas elevers uppfattningar av organismers livscykler från åk 1-3?, åk 1-3

Nya Elementar, NT-utvecklare Sara Fransson och Maria Sundler Kritiska aspekter för utveckling av elevers förståelse av växthuseffekten, åk 7

Skarpatorpsskolan, NT-utvecklare Cecilia Bergwall
”Blöta handdukar” – en uppgift för utveckling och bedömning av elevers förmåga att planera en undersökning?, åk 4, åk 6 och åk 8

Två kvinnor samtalar

Ämnesdidaktiska ramprojekt

Det ämnesdidaktiska ramprojektet i naturvetenskap och teknik driver två ramprojekt: Förmågan att formulera undersökningsbara frågor och programmering i teknikämnet.

Kvinnor med böcker

Publikationer

Våra projekt sprids till lärare och andra forskningsintresserade genom medverkan på till exempel seminarier, forskningskonferenser, ämnestidningar och peer-reviewade forskningstidskrifter.

Kvinna vid dator

Blogg – Forskning i praktiken

Du kan följa arbetet i våra projekt på bloggen Forskning i praktiken.

Blogg – Forskning i praktiken

Senast uppdaterad 29 mars 2017