“Vägledare och lärare måste samarbeta kring nyanlända elever” - Pedagog Stockholm

“Vägledare och lärare måste samarbeta kring nyanlända elever”

  •  

Åsa SundelinÅsa Sundelin har forskat om samtalet mellan vägledare och nyanlända elever.

Åsa Sundelin har doktorerat på Stockholms universitet med en avhandling om studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever . I studien intervjuar hon fem vägledare och fem elever och undersöker hur vägledningssamtalet går till och vilka framtidsbilder som skapas hos eleverna.

I mottagandet av nyanlända har vägledare mycket kunskap och erfarenheter kring vägvalen en elev gör i utbildningssystemet och hur denne uppfattar arbetsmarknaden. Många nyanlända anländer i senare delen av tonåren. De har bytt sammanhang och vill ofta på kort tid klara sin skolgång och börja jobba eller studera på högskola.

– Eleverna har en bild av framtiden de vill skapa och de vill komma dit snabbt, när det tar längre tid än de räknat med blir de frustrerade.

Åsa berättar att en elev i studien är orolig för att jämnåriga i hennes hemland går på universitet, medan hon är på väg in på ett nationellt gymnasieprogram.

– Att få behörighet i åtta eller tolv ämnen är höga krav på elever som bara varit några år i Sverige. Tidigare skulle de klara svenska, engelska och matematik för att komma in på gymnasiet.

Åsa menar att det är viktigt för nyanlända att komma in i svenska sammanhang för att de ska etablerar sig i samhället.

– Att bygga ett nytt liv handlar inte bara om kunskapskraven från skolan, de måste in i relevanta sammanhang och känna att de integreras i samhället.

Det goda samtalet

Det vägledande samtalet är ett verktyg för eleven att förstå det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden.

– Ett bra samtal innehåller både vägledande och undervisande element. Eleven ska få möjlighet att reflektera över framtiden, omvärlden och sina möjligheter samt lära sig om utbildning och arbetsliv i Sverige.

I det undervisande momentet låter vägledarna eleverna söka information själva . En elev var intresserad av löner i olika yrken.

– Han fick undersöka hur lönenivåerna ligger i olika yrken. Studievägledaren stöttade men eleven gjorde jobbet. Han fick inblick i lönesättning för olika yrken och hur han skulle hitta information om det i framtiden.

I intervjuerna framkommer det att eleverna ofta upplever oro för framtiden och har ett behov av att prata om sin migrationsbakgrund. De ser vägledaren som deras länk in i det svenska samhället och samtalet blir en ventil för oron.

– Ingen av dem upplever att de kan prata med sina föräldrar eller med någon på boendet om framtiden. De saknar svenska nätverk och går miste om de vardagliga samtalen kring skola, utbildning och jobb som sker hemma "vid köksbordet", som skapar bilder av arbetsliv och framtidsmöjligheter.

Eleverna i intervjuerna ser samtalen som ett samarbete och vägledaren som en samarbetspartner. De söker dessutom oftare än andra elever på skolan upp vägledare.

– De har ett stort förtroende som är både vackert och smärtsamt, det är ett uttryck för beroende.

Samtidigt skyddar eleverna sitt självbestämmande i samtalen.

– Om vägledaren har en uppfattning om vad som skulle vara ett bra val eller att vägledaren vill styra samtalet så protesterar eleverna. De vill bestämma själva.

Samtal och undervisning kompletterar varandra

Åsa tror att det pratas om utbildning och arbetsliv i förberedelseklasser och i klassrum, men att lärare ofta inte har en utvecklad referensram för hur arbetsmarknaden ser ut.

– Lärare kan fastna i sina egna erfarenheter. “Så här gjorde jag, det här känner jag till”.

Åsa lyfter att det är problematiskt att vägledare ofta arbetar ensamma och inte har möjlighet att ventilera frågor med varandra. Hon lyfter grupper på facebook, exempelvis SYV forum, som en möjlighet. Men där blir det ofta praktiska, handfasta frågor kring regler och inte de reflekterande samtal om förhållningssätt som utvecklar kårens kunskapsbas.

– Vägledare har idag bristande kunskaper om migration från vägledarutbildningen. Den kunskapen får de praktiskt när de möter nyanlända elever. De har ett behov att få reflektera kring sina erfarenheter och vända och vrida på perspektiven.

Hon ser vägledarens roll som en balansgång mellan olika behov och krav.

– I sitt arbete hanterar vägledare elevens behov av delaktighet i samhället samtidigt som de ska klargöra skolan och yrkeslivets krav. Det kräver förmågan att etablera ett gott samarbete med eleven samtidigt som man besitter en djup systemförståelse.

Obeforskad mark

Åsas forskning om det vägledande samtalet har väckt stort intresse eftersom det inte finns så mycket forskning i ämnet. Själv rekommenderar hon Karin Sheikhis avhandling om vuxna nyanlända som går i SFI och deras relation till vägledning för den intresserade.

–Vi befinner oss just nu i en omvandling av arbetsmarknaden och vi vet inte hur det kommer att se ut framöver. Därför tycker jag vi ska fråga oss vilka bilder av framtiden som studie- och yrkesvägledningen skapar hos eleverna.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 6 april 2016