Läsambassadören om böcker och läsning

Hösten 2013 utseddes ungdomsförfattaren, litteraturbloggaren och läraren Johanna Lindbäck av Kulturrådet till läsambassadör. Uppdraget som är tvåårigt handlar om att främja barns och ungas läslust och läsfärdighet.

- Jag riktar mig till allt från föräldrar till pedagoger och beslutsfattare för att sprida kunskap om läsningens betydelse för barn och ungas språkutveckling och vad man kan göra för att förbättra deras läsförmåga, berättar Johanna Lindbäck över en te inne på Clarion Hotell Skanstull.

- Det kan vara i form av debattartiklar och inlägg i sociala medier. Jag föreläser också runt om i Sverige på exempelvis mässor, konferenser, skolor och lärosäten. Förra veckan höll jag till exempel en föreläsning på Sigtunas Litteraturfestival på temat ”Hur väcker man de ungas läslust?” och idag ska jag spela in ett nytt avsnitt till Läs för livet, fortsätter hon.

Läs för livet är en podd där Johanna en gång i månaden samtalar med en inbjuden gäst på ett tema som berör läsning och litteratur för unga.

- Poddnamnet syftar till vikten av att läsa för att klara sig i skolan, i arbetslivet och i samhället överlag. Men också till den personliga utvecklingen som framförallt skönlitteraturen erbjuder, förklarar hon.

Läslyftet och breddad kunskap om läsfrämjande

Johanna har själv varit en bokslukare sedan tidig ålder och arbetat med litteratur och läsfrämjande på olika sätt. Hon har dels varit gymnasielärare i många år inom svenska och engelska och jobbat mycket med böcker med sina elever. Dels är hon en av grundarna och skribenterna på Sveriges största litteraturblogg Bokhora där hon bland annat tipsar om ungdomslitteratur. Hon är även författare och har skrivit en rad uppskattade barn- och ungdomsböcker och gjort många besök ute på skolorna där hon haft workshops i kreativt skrivande och talat med eleverna om sitt författarskap.

- Sedan jag fick läsambassadörsuppdraget har jag fördjupat mina kunskaper om själva läsningen i sig. Framförallt genom att läsa aktuella forskningsrapporter. Till exempel forskning om varför vissa inte läser och hur man kan göra för att hjälpa dem, berättar Johanna.

- När det gäller skolan så har det bland annat visat sig att för att läsförmågan ska utvecklas hos eleverna så kan läraren inte lämna dem ensamma med sin läsning. Exempelvis låta dem läsa en bok för att sedan skriva en bokrecension. Istället krävs det att lärare och elever läser samma text och att de sedan diskuterar boken eller artikeln ihop. På det viset kan läraren stötta eleverna i deras läsförståelse, fortsätter hon.

Det hoppas hon också kommer att spridas i lärarkåren med hjälp av Skolverkets lässatsning Läslyftet som hon själv har stora förväntningar på.

- Alla lärare arbetar inte enligt den senaste forskningen om hur man ska arbeta med elevernas läsförståelse. Man kanske inte har fått med sig tillräckliga kunskaper från sin utbildning och vanligtvis inte nåtts av forskningen när man sedan börjat arbeta. För att en förändring ska ske ute på skolorna så krävs det därför att lärarna får både kunskapen och verktygen för att kunna tillämpa det i klassrummen, påpekar hon.

Lärarutbildningen och kombon biblos/lärare

Johanna skulle också önska att lärarutbildningen förändras så att alla lärare får med sig hur man kan arbeta med elevernas läsfärdigheter och läsförståelse.

- Man läser ju i alla ämnen så alla lärare behöver ha kunskap om lässtrategier. Lärare i svenska behöver även få en orientering i den moderna barn- och ungdomslitteraturen och kunskap om vilka böcker som fungerar bra att arbeta med i skolan för olika åldrar. Många som går lärarutbildningen har inte läst barn- och ungdomsböcker sedan de själva var unga. Det gör det svårt att veta vad för böcker man ska välja till eleverna när man sedan kommer ut i klassrummen, konstaterar hon.

Hon anser också att lärare i större utsträckning borde samarbeta med bibliotekarier på skolbiblioteket eller det lokala biblioteket när det gäller texturval och lämpliga arbetsmetoder med texterna. Både ifråga om skönlitteratur och andra former av texter som artiklar.

- Bibliotekarierna har också bra koll på lättläst och ljudböcker som behövs för elever i behov av extra stöd, påpekar hon.

För mer givande författarbesök på skolorna

Under sina många framträdanden ute på skolorna i egenskap av författare har Johanna ofta mött elever som inte förberetts inför hennes besök mer än att de fått tänka ut frågor att ställa till henne.

- Det blir då ofta generella frågor som ”Hur lång tid tar det att skriva en bok?” och ”Har du blivit rik på dina böcker?”, berättar hon och tillägger att de besöken inte blir så givande för eleverna utan mer ett pliktskyldigt lyssnande och frågeställande.

För att det ska kunna bli ett lyckat författarbesök anser hon att det krävs att eleverna dels fått läsa en bok av författaren ifråga och att författaren informerats om vilken. Dels att läraren diskuterat boken med klassen och först därefter låtit dem förbereda frågor till författaren om berättelsen som de läst.

- Eleverna har mycket lättare att formulera frågor och diskutera när de har en berättelse att utgå ifrån. Det märks även att de engagerar sig på ett annat sätt, får ut mer och tycker att den typen av besök är roligare. Om man ska se till den läsfrämjande aspekten av författarbesök så är det också större chans att man lyckas med det om läraren lägger upp det på det här viset, påpekar hon.

Växelverkan mellan läs och skriv

Att det finns en växelverkan mellan att utvecklas som läsare och skribent är något som Johanna inte tycker att man kan poängtera nog.

- Man blir bättre på att skriva om man läser och det är svårt att utveckla skrivandet om man inte läser. Man får ett större ordförråd genom att läsa och man lär sig att bygga meningar och att skriva för olika sammanhang, konstaterar hon. 

- Man blir heller aldrig fullärd. Läsningen fungerar språkutvecklande för alla. Både för den som är tio och i färd med att behärska skrivandet och för den som är författare och söker inspiration till att skriva i nya former. Det handlar helt enkelt om att utmanas i att läsa olika typer av texter för att ens språkutveckling ska gå framåt. Därför är det ju också tacksamt för skolresultaten när man som lärare förbättrar elevernas läsfärdighet och väcker deras läslust, poängterar Johanna och ler.

Sarah Magnusson

sarah.magnusson@extern.stockholm.se

Mer info:

Läsambassadörspodden Läs för livet hittar du här

Läsambassadörsbloggen där Johanna Lindbäck skriver om läsning ur olika aspekter hittar du här

Litteraturbloggen Bokhora där Johanna tipsar om inte minst ungdomsböcker hittar du här

Och hennes egen blogg där hon bland annat skriver om litteratur och sitt författarskap hittar du här

 

En läsande klass

Våren 2014 skickades studiehandledningen En läsande klass ut med läsförståelsestrategier för låg- och mellanstadiet till Sveriges skolor. Malin Hugander på Sätraskolan är en av mellanstadielärarna som skrivit handledningen. Se det filmade reportaget från Sätraskolan där hon berättar mer om arbetssättet och bjuder in oss till en lektion med hennes femteklassare.

Widmark om läsförståelsens betydelse

Våren 2014 skickades en studiehandledning med läsförståelsestrategier för låg- och mellanstadiet ut till Sveriges skolor. Projektet kallas En läsande klass och har initierats av barnboksförfattaren Martin Widmark som själv arbetat som mellanstadielärare under många år.

Skolbibliotekssatsning på flerspråkighet

Under läsåret 2013/2014 har utbildningsförvaltningen haft en mångspråkssatsning i syfte att få fler elever att läsa på sitt modersmål med hjälp av skolbiblioteken. Snösätraskolan i Rågsved är en av dem som deltog i satsningen.

Skrivprojekt som engagerar

Svenskläraren Malin Larsson har skapat ett projekt med sina nior där de fått skriva noveller med inspiration från Jonas Hassen Khemiris "Jag ringer mina bröder". Genom KUL1415 har de fått sina texter tryckta och bjudits in till ett samtal med författaren själv.

Senast uppdaterad 3 september 2014