Att arbeta mot våldsbejakande extremism i skolan

  •  

I grund- och gymnasieskolan ska det bedrivas ett aktivt arbete som främjar demokratiutveckling och mänskliga rättigheter och som därigenom motverkar våldsbejakande extremism. Regeringen definierar våldsbejakande extremism som ideologier, rörelser och miljöer som bejakar och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. 

Regeringen har tillsatt en nationell samordnare mot våldbejakande extremism. Samordnaren arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin. I detta arbete inkluderas även att öka kunskapen om våldsbejakande extremism och främja utvecklingen av förebyggande metoder.

Stockholm stads arbete mot våldsbejakande extremism

En del i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism handlar om att ge stöd och utbildning till medarbetare i Stockholms Stad. Det gäller till exempel skolpersonal, personal på fritidsgårdar eller medarbetare inom individ- och familjeomsorgen. Ju fler som får utbildning och kunskap, desto bättre blir staden på att fånga upp unga som är i riskzonen för att radikaliseras. Som lärare kan du ta del av Stockholms stads riktlinjer för arbetet mot våldbejakande extremism och utbildnings nämndens handlingsplan mot våldbejakande extremism på stadens intranät (kräver inlogg).

Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige

I Stockholm verkar och vistas i olika utsträckning personer och grupperingar från de tre våldsbejakande extremistiska miljöer som identifierats i Sverige.

  • Den autonoma miljön
  • Vit makt-miljön
  • Den islamistiska extremistiska miljön

Dels förespråkar dessa miljöer våld för att nå sina ideologiska syften, dels har de en avsikt att förändra ett statsskick. Nedan beskriver vi rörelserna. 

Autonoma miljön

Det den autonoma miljön strävar efter är ett klasslöst samhälle utan styre från någon auktoritet. Uppfattningen inom miljön är att dagens demokrati inte är tillfredsställande. Den enda styrelseformen som kan accepteras är ett självstyre från folket. Inom miljön hävdas att kapitalistiska drivkrafter har greppet om dagens samhälle och att detta utgör ett hinder för att uppnå idealsamhället – ett samhälle som är jämställt och klasslöst och där människor med olika ursprung och sexuell läggning ska kunna leva på lika villkor. Vissa sammanslutningar inom den autonoma miljön menar att ett nytt styrelseskick endast kan uppnås genom revolution. På kortare sikt är målet att försvara arbetarklassen mot vad man uppfattar som olika typer av angrepp. Försvaret mot dessa upplevda angrepp kan innefatta allt från fysiska attacker på meningsmotståndare till laglig lobbyverksamhet för förändrad lagstiftning.

Ideologin omfattar en positiv inställning till feminism och HBT-personer och en positiv syn på invandring och mångkultur. Den autonoma miljöns ärkefiende är de som istället vill inrätta ett auktoritärt styre, begränsa invandringen och som säger sig värna den svenska etniciteten. Den avsedda ärkefienden är de som återfinns inom vit makt-miljön samt inom de icke våldsbejakande ideologiska miljöerna vilka ofta refereras till som högerextremistiska.

Personer inom den autonoma miljön använder benämningen fascister för att beskriva sina meningsmotståndare och alla andra som uppfattas upprätthålla fascistiska strukturer, exempelvis också företagare och myndighetsföreträdare. Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen beskriver att den autonoma ideologin inte kan ses som en sammanhållen ideologi utan betonar att det rör sig om flera olika inriktningar kopplat till olika sakfrågor, men under ett och samma ideologiska tak.

Vit makt-miljön

Vit makt-miljön ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. De menar att människosläktet kan delas in i raser och de ser negativt på invandring av människor som de inte räknar till den vita rasen. Omvärlden förknippar ofta vit makt-miljön med den nationalsocialistiska ideologin och flera aktörer inom miljön har anammat denna (även om det inte gäller för samtliga i miljön).

En central tanke inom hela miljön är föreställningen om en judisk konspiration och ett judiskt inflytande som anses hota den vita rasen, en judisk ockupationsregering – Zionist Occupation Government (ZOG). Det påstås att inflytandet utövas, inte bara från judar, utan också från andra som är en del i konspirationen. Exempel på institutioner och makthavare som av vit makt-miljön är utpekade som understödjare av ZOG är media och staten, i synnerhet polisen.

De problem som finns i samhället förklaras bero på det judiska inflytandet och det mångkulturella samhället. Inom vit makt-miljön är en del av målet ett auktoritärt styre och det verkar finnas drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. Sedan en tid präglas delar av vit makt-miljön av en utveckling där man oftare talar om kultur istället för ras. De använder benämningar som patriotism eller ”nationella rörelsen” för att beskriva sig själva. Med kultur avses dock något som är lika oföränderligt som det man tidigare kallade ras, alltså något en person har med sig från födelsen och som är bestående.

Framtoningen kan uppfattas ha blivit mjukare och uppmaningarna till brott förs fram med hjälp av en annan retorik, där den som är mottagare av budskapet ändå förstår att innebörden inte förändrats. 2009 skrev Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen att det inte finns någonting som pekar på att förändringen är annat än språklig.

Den islamistiska extremistmiljön

Den svenska våldsbejakande islamistiska miljön inspirerades övergripande av en salafistisk-jihadisk ideologi. Detta ideologiska paraply förenar både al-Qaida och Islamiska Staten (IS). IS är en utbrytarorganisation från al-Qaida och skillnaden dem emellan ligger närmast i att IS har en mer extrem syn på vilka de uppfattar som fienden. Enligt IS är alla som inte delar deras ideologi att betrakta som motståndare, vilket innebär att även muslimer som inte överensstämmer med gruppens övertygelser utmålas som fiender och utgör legitima måltavlor.

Gemensamt för dem båda är dock att ideologin motiverar attentat mot civila, dels enligt deras egen logik som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Målet som beskrivs är att genom våld införa ett islamiskt styre (sharia) inom ramen för en domedagsprofetia. Den västerländska demokratiska styrelseidealen, kolonialismen och förhållanden som tillskrivs västvärlden anses ha fördärvat islam. Västvärldens sekularisering och sätt att leva görs då även till mål för angrepp från miljöns extremister.

I samband med inbördeskriget i Syrien och de spridningseffekter som följde i närliggande länder lyckades IS skickligt profitera på det maktvakuum som uppstod. Genom propaganda på sociala medier attraherade gruppen många anhängare, och när de utropade sitt kalifat i juni 2014 ökade tillströmningen till en nivå som saknar historisk jämförelse. Idag beräknar säkerhetstjänster att drygt 5000 individer rest från Europa för att ansluta sig till gruppen.

IS har även uppmuntrat till att anhängare bör utföra attentat i sina hemländer – med de vapen de har att tillgå. Många av de terrorattentat som drabbat Europa sedan 2014 kan härledas till IS - antingen genom attentatspersoner som har haft direkt kontakt med terrororganisationen, eller som på något sätt inspirerats av dess upprop och ideologi.

Information om våldsbejakande extremism

Nedan finns informationsmaterial om våldsbejakande extremism som du kan använda i din undervisning eller för att uppdatera dina kunskaper.

UR: IS propagandakrig (50:02) 

Krigssituationer, avrättningar och hot mot fångar. IS propagandafilmer och klipp sprids för att rekrytera nya anhängare och sprida skräck. Genom tiderna har olika politiska system använt sig av media för att värva, manipulera och skrämma. Dokumentärfilmare och filmkritiker ger här sin bild av materialet och analyserar hur IS använder massmedia i propagandasyfte

UR: Moderland – om livet efter ett terroristdrev (58:58)

Plötsligt var han överallt. Uthängd med namn och bild – en misstänkt terrorist. Men Moder Mothanna Magid som flytt till Sverige från Irak var oskyldig och släpptes kort efter gripandet. Vad hände sen? 

UR: Berättelser om Breivik (18.32 min)

Genusforskaren Mia Eriksson har närstuderat och analyserat hur författare och journalister har beskrivit Anders Behring Breivik, hans personlighet och hans terrordåd. Hon har också undersökt vad berättelserna gör med oss läsare. Hon berättar vad hon kommit fram till i sina studier. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. 

UR: Främlingsfientliga partier i Europa (50:27 min)

Främlingsfientliga partier började dyka upp i Norden när socialdemokratins hegemoni avtog under efterkrigstiden. Men vilka är det som röstar på dessa idag, och varför? Föreläsningar och diskussioner med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, Jens Rydgren, professor i sociologi och Bengt Lindroth, journalist och författare. Moderator är Gustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi.

UR radio: Skärpt terrorberedskap på franska skolor (28:47 min)

I Frankrike ska alla skolelever genomgå en övning där man simulerar att skolan utsätts för en terrorattack. Dessutom patrullerar beväpnade militärer regelbundet utanför skolorna. Den ökade säkerheten på skolor i Frankrike har införts efter raden av stora terrorattentat i landet och efter att terrorgruppen IS uttalat hot mot franska skolor. UR träffar föräldrar och skolpersonal i Paris för att höra hur de ser på att skolan har blivit en hotad plats. Och vad tänker eleverna själva?

Poddar från RAN Centre of Excellence

Radicalisation Awareness Network är ett EU instiftat nätverk som samlar personer som arbetar mot våldsbejakande extremism i Europa. Här kan du ta del av poddar och dokument från en konferens om hanteringen av återvändande IS krigare och deras familjer.

”Hade vi varit i Daraa hade jag skurit halsen av dig”

En artikel i Dagens Nyheter som handlar om konflikten mellan sunni islam, shia islam och wahabismen.

Grundläggande utbildning om våldsbejakande extremism

Som en del i det stadsövergripande arbetet att höja kompetensen kring våldsbejakande extremism erbjuder staden en utbildning. Utbildningen omfattar bland annat:

  • en teoretisk genomgång av ämnesområdet
  • kunskap om radikaliseringsprocessen
  • aktuell forskning
  • genomgång av verkliga fall i Sverige

Utbildningen genomförs av Nordic Protection Academy och föreläsare är Magnus Sandelin, journalist med mångårig erfarenhet att arbeta mot extremism.

Utbildningen riktar sig till alla medarbetare i staden. I första hand de som bedöms komma i kontakt med frågor rörande extremism, samt beslutsfattare och chefer.

 

  • 25/10 12.30 - 16.00
  • 26/10 12.30 - 16.00
  • 27/10 8.30 - 12.00
  • 2/11 12.30 - 16.00
  • 3/11 8.30 - 12.00
  • 22/11 12.30 - 16.00
  • 23/11 12.30 - 16.00
  • 24/11 8.30 - 12.00

 

Anmäl dig här:

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=aef707575507

Senast uppdaterad 22 augusti 2017