Normkritik på Bagarmossen-Brotorps skolor

  •  

Anders & Marie Bagarmossen Brotorps skolor

Högstadieläraren Marie Nordling och kuratorn Anders Öberg på Bagarmossen-Brotorps skolor har gått en kurs i normkritik för pedagoger. Nu arbetar de med att införa det normkritiska tänket på skolan.

– Det första vi slog fast i gruppen som gick kursen var att normer finns runt oss hela tiden och att normer är bra för att vi ska fungera tillsammans. Men vi ska fundera på vilka normer vi bär och hur vi uttrycker dem, säger Marie.

Kursen arrangerades av Södertörns högskola i samarbete med Mångkulturellt centrum på uppdrag av utbildningsförvaltningen. Syftet med det normkritiska arbetssättet är att elever och personal inte ska begränsas av fördomar och invanda föreställningar.

– Det här är jätteviktiga frågor för vi har en massa beteenden i samhället där vi exkluderar personer. De här frågorna ligger mig varmt om hjärtat, säger Marie.

– Jag är intresserad av hur vuxna på en skola skapar hierarkier mellan varandra. Det sipprar ner till eleverna. Vi måste aktivt arbeta med vilka värderingar vi ger uttryck för, säger Anders.

Gå tillsammans

Kursen hölls på arbetstid åtta dagar under vårterminen på Mångkulturellt centrum i Fittja och bestod av föreläsningar, värderingsövningar, diskussioner och reflektioner samt essäskrivande.

– Till första tillfället fick vi skriftligt reflektera kring en händelse som varit normkritiskt jobbig. Sen fick vi utveckla det till en essä om normkritik, coachade av de andra deltagare och kursledarna, berättar Marie.

Kursen tog även upp kritiken mot normkritik.

– Vi fick tänka ett varv till för att inte bara svälja kursens innehåll. Jag tycker per definition att det är bra att man tänker till kring både gamla och nya arbetssätt, säger Anders.

Mellan tillfällena läste de kurslitteratur som de beskriver som omfattande men intressant.

– En stor behållning var alla övningar vi fick göra från Lås upp och machofabriken. Vi fick mycket tips på hur man kan arbeta normkritiskt och granskade läromedel, berättar Marie.

Både Anders och Marie tillhör skolans eht– och antimobbing team. Även skolans yrkes- och studievägledare har läst en kurs i normkritik med inriktning på yrkeslivet.

– Det var en fördel att vara två från en skola som gick kursen samtidigt. Dels kunde vi diskutera sinsemellan, dels för återkoppling till skolan, säger Marie.

– Det bästa kanske skulle vara att fyra personer från varje skola gick kursen tillsammans. En lärare från varje stadie och en från eht–teamet, föreslår Anders.

Anders gick kursen på uppmaning av rektorn, medan Marie hittade den via Pedagog Stockholm och bad rektor om att få gå den. Att det var förankrat hos rektorn gav det dem legitimitet att gå på kursen hos kollegorna. Båda tycker det är viktigt att skolledare är med i processen och ser gärna att skolledare går kursen.

Normkritiken en ögonöppnare

För att återkoppla till skolan fick Marie och Anders tre timmar på uppstartsdagen inför höstterminen då de pratade om normkritik inför all personal på Bagarmossen-Brotorpsskolor. För att alla skulle få smaka på normkritik gjorde lärarna bland annat värderingsövningar kring sina personliga värderingar.

– Det blev uppskattat, många sa att det var en ögonöppnare och kom fram och pratade med oss efteråt, berättar Marie.

Som komplement till detta har Anders tagit fram underlag på hur skolan kan arbeta med normkritik i likabehandlingsplanen.

– Jag hänvisar mycket till Lås upp–övningarna som vi provade på kursen. De är bra och finns för alla åldrar. Sen har jag också skapat en litteraturlista för lärare som vill förkovra sig, säger han.

Anders tycker att skolor ska arbeta mer med de lokala arbetsplanerna och vara tydliga med vad de står för och berätta det, så att elever som väljer skola kan göra ett medvetet val och lärare kan söka sig till skolor vars värderingar de delar.

– Det handlar mycket om att ha ett professionellt förhållningssätt där vi som vuxna står upp för gemmensamma värderingar och normer. Vi är en skola för alla, säger Anders.

Under vårterminen är de inbjudna till skolans föräldraförening för att prata om normkritik.

Kursdeltagarna har uppföljningsmöten på Mångkulturellt centrum i Fittja två gånger per termin. Då delar de goda exempel och diskuterar hur arbetet på skolan fortgår. Något både Anders och Marie uppskattar.

– Man måste hålla ut och ta upp det gång på gång, det måste bli en kontinuitet i arbetet för att kunskapen ska få fäste i kollegiet. Jag kan inte se det på något annat sätt än att normkritik blir ett återkommande arbetssätt i staden, säger Marie.

Utmana invanda föreställningar

Båda tycker Bagarmossensskola kommit långt när det gäller arbetet med fördomar kring etnicitet, men att det finns mycket att göra när det handlar om kön.

– Vi lyfter fram jämställdhet som ett område där vi behöver arbeta mer med i likabehandlingsplanen, säger Anders.

Båda tycker att kursen var en ögonöppnare kring hur de förhåller sig till eleverna. För Anders handlade det om funkisnormen och om funktionsvariationer som inte syns.

– Vi har mycket kvar att göra för att skapa en optimal inlärningsmiljö för alla elever. Det finns många elever med osynliga funktionsvariationer som inte gynnas i dagens klassrumsklimat.

Marie tog fasta på hur material presenteras för eleverna.

– En sak jag tog till mig och tänker på är hur vi lärare könar personer när det inte är relevant i sammanhanget. Även eleverna är vaksamma och kritiska och ifrågasätter oss om vi gör det, säger Marie.

En annan utmaning för skolan är att möta elever och föräldrar som inte bär med sig de normer som skolan förmedlar och att överbrygga språkliga barriärer.

– Det kan bli svårt i kommunikationen med föräldrar med annan språklig bakgrund och ett medvetet arbete kan exempelvis handla om hur man sitter vid ett utvecklingssamtal med maktpositioner och liknande, säger Anders.

– Det handlar om att ge alla människor ett bra bemötande, säger Marie.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 30 juli 2018