Det normkritiska arbetet börjar med lärarna

  •  

http://www.youtube.com/watch?v=Mr_3-LSXZhQ

När eleverna på Blackbergs gymnasium skickade signaler till skolledningen att skolan hade begränsande normer, startade skolan upp ett projekt inom normkritisk pedagogik för all personal på skolan.

Det började med att Blackebergs gymnasium anordnade en föreläsning med experter inom normkritisk pedagogik för alla elever i år 3. Föreläsningen avslutades med en anonym undersökning bland eleverna om vilka normer som råder på skolan. Skolledningen fick misstankarna om att eleverna upplevde sig begränsade av förutförfattade meningar om hur de skulle bete sig, från lärare och andra elever, bekräftade. Det handlade bland annat om att det finns klassmarkörer som att man ska bära märkeskläder, åka på utlandssemester och var man ska bo, uppfattningar om hur hur pojkar och flickor ska vara och vem som hör hemma på skolan. Blackebergs gymnasium har nyanlända elever som läser på språkintroduktion som vittnar om att de inte känner sig som en del av skolan. Detta bestämde sig ledningen för att ändra på.

Förändring börjar med lärarna

Skolledningen bestämde sig för att arbeta med normerna på skolan och utifrån råd från experterna valde de att fokusera på lärarna.

– Om lärarna inte engagerar sig i frågan och ändrar sina attityder hjälper det inte hur mycket vi än arbetar med eleverna, för lärarna kommer ändå bemöta dem och bedriva undervisning enligt upptrampade fotspår, säger rektor Elisabet Sandborgh.

Hon berättar att det handlar om att bli medveten om hur man som personal bemöter elever och medarbetare och fundera på om man bemöter alla på samma sätt. Vidare menar hon att man kan göra stora förändringar med små medel. En sak som gör skillnad är att man hälsar på alla elever på samma sätt. Hon menar att om en lärare säger ett mjukt “Hej” till flickorna och ett kaxigt “Tja” till pojkarna har denne förstärkt en norm att flickor och pojkar ska bemötas på olika sätt och det påverkar elevernas självbild. Målet med projektet är att lärare ska behandla alla elever på samma sätt och inte göra skillnad på pojkar eller flickor i sitt bemötande.

Normkritik syftar till högre kunskapsresultat

Syftet med den normkritiska pedagogiken är att alla elever ska känna sig välkomna på skolan och i förlängningen uppnå bättre kunskapsresultat.

– Det ska kännas att Blackebergs gymnasium är en skola för alla. Att ingen ska välja bort skolan för att de känner sig exkluderade eller att de inte känner sig hemma här. Om man får vara den man själv är och inte behöver visa upp en fasad tror jag dessutom att man presterar bättre i skolan.

Elisabet poängterar att all utveckling handlar om att eleverna ska kunna prestera så bra de kan. Hittills har inte effekten av projektet märkts på studieresultaten, men frågan om normer har engagerat även eleverna. Skolledningen har haft delegationer av flera elevgrupper som vill diskutera frågor kring inkludering och hur skolan ska organiseras för att alla ska känna sig välkomna.

Att få syn på sina egna fördomar

I projektet har Elisabet själv fått utmana sina invanda föreställningar. I en övning fick varje deltagare tilldelad en profil på en person i vars situation och bakgrund de skulle leva sig in i. Det kunde vara en 35-årig afrosvensk VD eller en 48-årig rörmokare från arbetarklassen. Sen skulle de föreställa sig personens bakgrund och utifrån frågor som ”har du alltid kommit in på restauranger?” eller ”har du någonsin låtit bli att berätta om din partner vid lunchbordet på jobbet?” visualisera vilka erfarenheter den här personen bär på och vad denne upplevt i livet. Syftet med övningen är att belysa de orättvisor och diskriminering som inte syns men ändå finns i samhället.

– Jag blev tilldelad en kvinnlig taxichaufför med invandrarbakgrund som var femtio år. Och när jag tänkte på personens bakgrund gick tankarna automatiskt till förort och höghus. Jag skämdes över att jag var så generaliserande, för det behöver ju inte alls se ut så.

Att synliggöra sina egna fördomar ser Elisabet som en viktig del av processen.

– Om man får syn på dem kan man arbeta med dem. Känner man inte till att man bär på fördomar kan man inte göra något åt dem. Man måste börja med att medvetandegöra sig.

Samarbeta med experter

Skolan har haft stort stöd i att arbeta med två utomstående experter med erfarenhet av pedagogik. Att ta in dem gav projektet legitimitet eftersom föreläsarna var väl pålästa på forskning och var dokumenterat kunniga på området.

– Om vi hade drivit projektet helt själva hade det inte blivit lika seriöst. Det är viktigt att ta in personer med dokumenterad expertkunskap, det ger arbetet mer relevant för personalen.

För att veta vilka effekter det normkritiska projektet ger för eleverna har skolan en forskare från Linköpings universitet knutet till projektet. Forskaren ska vara med på handledningar mellan lärare som fördjupat sig extra mycket inom området och övrig personal samt genomföra djupintervjuer med lärare och elever. Resultatet ska presenteras i en rapport som kompletteras med årligen återkommande enkäter med eleverna så att utbildningsförvaltningen ska kunna följa upp satsningen.

– Att arbetet är underbyggt av forskning är viktigt för skolan. Dels står det i styrdokumenten, men också för att det ökar lärarnas motivation. Om lärarna ska engageras måste man visa att kunskapen bygger på forskning.

Pengar från HBTQ-satsningen

Blackebergs gymnasium hade redan formulerat en plan för det normkritiska arbetet när deras gymnasiechef tipsade dem om Stockholms stads HBTQ-satsning.

– Vi lämnade in vår projektplan och beviljades pengar. Innan vi fick höra om satsningen tänkte vi finansiera projektet med fondmedel som skolan hade. Det var en lyckoträff att det fanns pengar att söka när vi ändå skulle satsa på det.

Till höstterminen kommer rapporten från det normkritiska projektet och skolan kan utvärdera om satsningen gett utslag på elevernas resultat. Men en sak är säker redan nu: Begränsande normer är inte okej på Blackebergs gymnasium.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 30 juli 2018