Tillsägelser ökar elevens affekt

  •  

Psykolog Hanna Kviman och specialpedagog Marina Ljung på Kungsholmens grundskola tycker att förhållningssättet med lågaffektivt bemötande redan har givit resultat. Foto: Robert BlombäckPsykolog Hanna Kviman och specialpedagog Marina Ljung på Kungsholmens grundskola tycker att förhållningssättet med lågaffektivt bemötande redan har givit resultat. Foto: Robert Blombäck

”Backa, släpp kraven, smitta med lugn.” Så kan man sammanfatta hur skolans personal bör handla i de ögonblick när en elev är utagerande och tappar kontrollen.

– Om man minskar stressen för de här eleverna, kommer man lättare åt inlärningen, säger psykolog Hanna Kviman.

Lågaffektivt bemötande är metoden som Kungsholmens grundskola satsar på för att ge lärare och annan personal bättre möjligheter att hantera elever som utmanar omgivningen genom bristande självkontroll.

– I en klass med 26–30 elever finns kanske två eller tre som har koncentrationssvårigheter och blir utagerande på ett sätt som lärare och personal har svårt att hantera, konstaterar Marina Ljung, specialpedagog som länge varit förespråkare för det här förhållningssättet.

Nu har hon också fått hjälp av psykologen Hanna Kviman som har lång erfarenhet av lågaffektivt bemötande i skolan. Redan i höstas fick skolans personal lyssna till en föreläsning om metoden och under våren har Hanna Kviman handlett fritidshemspersonalen i årskurs F–3 i lågaffektivt bemötande.

Teori varvat med praktik

Handledningsgrupperna består av sex, sju personer. Till sin hjälp har de en bok om problemskapande beteende som också innehåller ett arbetsmaterial.

– Vi läser ett kapitel i taget och tar med oss det in i våra diskussioner och kopplar det till vardagen, berättar Hanna Kviman och konstaterar att personalen är bra på att beskriva elevernas styrkor och eventuella svårigheter.

Det kan handla om att eleven har svårt att komma överens med klasskompisarna på rasten eller inte kan anpassa sig till lektionsstrukturen och lärmiljön och därför behöver stöd för att lyckas. Ett vanligt problem är att eleven har svårt att koncentrera sig när läraren har en genomgång och i stället stökar omkring och kanske provocerar klasskamraterna.

Bemötandet gäller alla elever

– I den här akuta fasen hjälper det knappast att skälla eller ställa krav. Kommer man med tillsägelser ökar elevens affektnivå. I stället gäller det att kunna backa, släppa på kraven och smitta genom att vara lugn och till exempel säga: ”Blev det jobbigt för dig nu, kan jag hjälpa dig på något sätt?”.

– Ett förebyggande lågaffektivt bemötande handlar om att förstå och kartlägga hur en individ fungerar. Och det gäller inte bara elever med neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Metoden passar alla som är känsliga för krav och stress eller har andra sårbarheter. Dessutom kan elever som har samma diagnos vara helt olika. Varje sårbarhet kräver sin handlingsplan, betonar Hanna Kviman.

– De här eleverna behöver tydlig struktur och möjlighet att veta vad som händer under dagen, till exempel genom bildstöd, fyller Marina Ljung i. För lärare och personal gäller det att skapa en bra relation till eleven och att förstå vilka svårigheter och sårbarheter eleven har – och också vilka styrkor. Eleven ska känna tillit och trygghet även vid ett misslyckande.

Omgivningen kompenserar

Redan har förhållningssättet och den nya insikten bland personalen på Kungsholmens grundskola givit resultat.

– Det är klart att det fortfarande händer saker, men utbildningen har inneburit att de vuxna inte lika lätt hamnar i affekt utan har kontroll över sig själva. Genom att det är omgivningen som kompenserar för elevens brister får eleven också en ökad känsla av självkontroll, säger Marina Ljung.

Hon påpekar också hur viktigt det är att personalen sinsemellan har en bra kommunikation och ställer upp på varandra.

– Din kollega måste vara införstådd med att hon eller han kanske får klara resten av klassen på egen hand en stund, medan du ägnar all din tid åt en utagerande elev som behöver ditt stöd.

Metoden att möta utagerande elever genom att backa har fått en del kritik. Några menar att det snarare skapar mer konflikter än om personalen genast tar tag i problemet.

De båda tar kritiken med ro.

Metoden har missförståtts

– Det är ett missförstånd att det bara skulle handla om att backa och släppa kraven, säger Marina Ljung. Det vore att svika eleven. I stället gäller det att lära sig att förstå just den här elevens svårigheter och styrkor och lägga upp en handlingsplan. Det måste finnas en beredskap både för utvärdering och förändring om metoden ska fungera.

– Dessutom är det en humanistisk metod som lätt går att väva in i skolans värdegrund. Och det övergripande målet är att alla elever ska lyckas under hela sin skoldag, säger Hanna Kviman.

– Om man minskar stressen för de här eleverna, kommer man lättare åt inlärningen, tillägger hon.

Roxanna Rosius, biträdande rektor på Kungsholmens grundskola, vill gärna se en fortsättning på satsningen som en del i skolans främjande och förebyggande kvalitetsarbete.

– Tanken är att gå vidare också på mellan- och högstadiet. Det är viktigt att alla får ett gemensamt språk och förhållningssätt till elever som är utagerande.

Fakta om lågaffektivt bemötande

  • Ett förhållningssätt för att i en akut situation kunna hantera utagerande elever utan att trappa upp konflikten.
  • Psykologen Bo Hejlskov Elvén betonar vikten av att utvärdera orsaker till konflikten och hitta verktyg som förhindrar en ny konflikt.
  • Försök sedan förändra genom att bli tydligare och skapa mer struktur under skoldagen.

Mer energi till undervisning på Alvikskolan

Se filmen med Hanna Mellin på Alviksskolan där hon delar med sig av många tänkvärda och konkreta tips och berättar att hon numer får mycket mer energi att lägga på sin undervisning. Vi får också se hur hon och hennes kollegor har tillämpat förhållningssättet när de samlar fyrtio sexåringar varje morgon på ett lugnt och stilla sätt.

"Lågaffektivt bemötande minskar konflikterna"

Ingela Ösgård

Senast uppdaterad 25 oktober 2019