Färgglada ord utvecklade elevernas texter - Pedagog Stockholm

Färgglada ord utvecklade elevernas texter

  •  

Genom att färglägga texten fick eleverna ett effektivt redskap att utveckla sina texter. Det är ett av resultaten i Maud Westbom studie i en hörselklass på Alviksskolan.

Maud Westbom är biträdande rektor på Alviksskolan med undervisning i svenska/sva och SO. Hon har tidigare arbetat i förberedelseklasser och på folkhögskola och undervisat i svenska som andraspråk.

– Under dessa perioder arbetade jag med att göra utförliga performansanalyser i tabellformer. Jag provade även olika sätt att förenkla dessa analyser.

Vad handlar din artikel om?

– Ursprungligen ville jag undersöka styrkor och utvecklingsområden i det fria skrivandet hos Alviksskolans hörselklasselever. Jag undrade om man kunde se ett mönster ifråga om prepositioner, partiklar, artiklar och ändelseböjningar. Men under arbetets gång utvecklades min frågeställning till det generella skrivandet. Hur handskades eleverna med verbfraser och subjunktioner? Hur började de sina meningar? Hur målade de med språket - det vill säga hur använde de ett bildspråk - hur frekvent var beskrivandet?

– Jag beslöt att göra performansanalyser för att försöka hitta svar på mina frågor. Men att göra en performansanalys är ofta ett digert arbete och tar lång tid. Jag ville därför finna en lättare form som kunde bli användbar för oss svensklärare. En metod som på ett enkelt sätt förstås av eleverna och att de utifrån denna form/metod själva lättare kan se och analysera sitt skrivande. Att de själva kan se sina styrkor och utvecklingsområden.

– Jag provade en metod som jag kallar för färgmarkeringsmetoden, där jag använde överstrykningspennor med olika färger. En färg för verben, en färg för meningars indelningar, en färg för beskrivningar och så vidare. Detta var en snabb och effektiv metod där jag snabbt kunde ta del av elevernas styrkor och förmågor. Det var också en metod som eleverna lätt kunde förstå och ta del av. 

Vad kom du fram till?

– Den första slutsatsen är att Alviksskolans elever med hörselnedsättning tränas i att lära sig att använda de svårhörbara artiklarna, partiklarna, ändelserna och prepositionerna på ett språkligt korrekt sätt. Det märktes även när eleverna har tränat tempus, tempusharmoni, beskrivningar och styckesindelning. Träning ger alltså effekt. Däremot ser jag behov av att eleverna får träning i att variera inledningen av en mening samt lära sig använda fler varierade bindeord som subjunktioner. De behöver också skapa ett större ordförråd av verbfraser.

– Jag kom också fram till att färgmarkeringsmetoden var ett effektivt sätt för eleverna att själva få syn på sina styrkor och utvecklingsområden. Som en elev uttryckte det: ”Jag skriver väldigt mycket Jag…Jag…Jag… när jag börjar en mening.”

Vem tycker du ska läsa den?

– Jag skulle framförallt vilja att svensklärare läser min artikel. Färgmarkeringsmetoden gjorde att eleverna fick stor självinsikt och redskap att själva utveckla sina texter på ett positivt sätt. En av eleverna uttryckte ett halvår senare: ” Det var bra när du färgade orden – då kunde jag ju se vad som var bra och vad som jag behöver tänka på.”

Vilket ämne skulle du själv vilja läsa en utvecklingsartikel om?

– Som SO-lärare skulle jag vilja få lärobokstexter analyserade ur ett språkligt perspektiv. Vad upplevs som svårt och komplicerat? Vilka ord förutsätter vi lärare vara självklart i en text? Vad är mindre självklart för en elev? Hur är texterna uppbyggda? Hur kan vi hjälpa eleverna att finna strategier att jobba med längre texter? Med andra ord läsförståelse och lästeknik/studieteknik i SO-texter.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Senast uppdaterad 7 februari 2014