Bildning via bild

Ställ en fråga eller lämna kommentar

Ställ en fråga eller lämna en kommentar. Ange en epostadress om du vill ha svar på din fråga.

* = Obligatorisk uppgift

Ansvarig förvaltning
Utbildningsförvaltningen
08-508 330 00
Kontakt

  •  

Konstfacksstudenterna Linda Mazzi och Marcus Blockson håller på och avslutar sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) hos Kulturamas bildlärare Ida Kriisa. Idag är det final för deras examinationsarbete.

- Förra lektionen fick ni i uppgift att göra ett popkonstverk och idag ska vi göra klart dem, säger Linda Mazzi till en estetklass i årskurs 3.

- Ni har två timmar på er sedan är det dags att redovisa popkonstverket och parafrasen som ni gjorde förra veckan, fortsätter Marcus Blockson och strax är eleverna i full gång.

Linda och Marcus har delat ut bilder på kända målningar från olika epoker till eleverna som de fått i uppgift att parafrasera utifrån den tid vi lever i nu. Antingen med hjälp av fotomanipulation på datorn, fotografi, teckning eller en blandteknik. Eleverna har också fått välja ut en liten detalj ur någon av de kända konstverken. Den har de sedan målat en uppförstoring av i popkonstnären Roy Lichtensteins lite serieaktiga stil.

Titeln vägleder iakttagaren

- Du har valt att förstora upp schackbrädet i Albertus Pictors muralmålning ”Döden spelar schack”. Skulle du kunna sätta någon titel på ditt popkonstverk? frågar Marcus eleven som skapat det när redoviningen dragit igång.

- Jag funderade på att skriva ”schack matt”. Men valde sedan att låta bli, svarar gymnasisten.

Linda påpekar att det på så vis blir mer öppet för egna tankar i och med att en titel ger en vägledning för iakttagaren – och att inget är bättre eller sämre. Men att det är intressant att reflektera kring det.

Marcus berättar att originalbilden av Albertus Pictors muralmålning finns att beskåda i Täby kyrka för den som är intresserad.

- Albertus Pictor fick uppleva pesten. Kanske skapade han ”Döden spelar schack” utifrån känslan av att livet är som en spelpjäs på ett bräde - att gud spelar ett spel med en, säger klassens ordinarie bildlärare Ida Kriisa.

Värdet av att handleda lärarkandidater

Medan Linda och Marcus säger hej då till eleverna som de inte kommer att träffa mer så pratar jag med deras handledare Ida. Hon berättar att hon även är VFU-samordnare på skolan. Det innebär att det är hon som fördelar ut lärarkandidater från olika högskolor i arbetslaget.

- Jag brukar marknadsföra handledarrollen som något som utvecklar ens eget lärarskap. Som handledare tvingas man ställa sig utanför sin egen undervisning för att se att man är en god förebild för dem som ska studera en. Dessutom får man tillgång till färsk forskning gällande allt från ämnesdidaktik till pedagogik i diskussion med kandidaterna som befinner sig under pågående utbildning. Det är oerhört värdefullt, säger Ida.

Hon talar om att istället för ekonomisk ersättning så får skolans handledare gå kompetensutvecklande utbildningar som skolan annars aldrig skulle haft råd att bekosta. Vilket hjälper Kulturama att positionera sig som en skola i framkant när det kommer till exempelvis estetiska läroprocesser.

- Att ta emot kandidater är också ett sätt för skolan att marknadsföra sig gentemot högskolorna och att hitta goda pedagoger inför framtida rekryteringar, fortsätter hon.

Finns många sorters bra lärare

Ida tycker det är viktigt att man som handledare bejakar lärarstudenternas personliga drag och styrkor i klassrummet.

- Två olika kandidater kan lösa samma problem på olika sätt utifrån sitt sätt att vara och bägge kan vara bra. Det behöver man förmedla till lärarkandidaterna så att de förstår att en bra lärare kan vara på många olika sätt och inte försöker ”spela” rollen av vad de anser vara en god lärare, säger hon.

- Det är också viktigt att lärarstudenterna i så stor mån som möjligt får testa på allt för att se om läraryrket är rätt för dem. Det vill säga komma på en uppgift och sedan presentera, genomföra och bedöma den, förklarar hon och tillägger att man också måste ha reflektionstid där man utvärderar tillsammans.

Det optimala vore om det fanns utrymme för reflektion i anslutning till lektionerna. Men hennes eget schema är så undervisningstätt att det istället får bli vid ett frikopplat tillfälle.

Ida berättar att hon uppmanar alla sina lärarstudenter att gå igenom hennes pärmar och kopiera hennes uppgifter för att skaffa sig så mycket didaktiskt material som möjligt till när de ska stå på egna ben.

- Det kan bli ett krisläge om man inte står rustad. Det har blivit stora nedskärningar på bildämnet de senaste åren vilket lett till att lektionspassen är kortare och klasserna som man undervisar många fler. Det gör att det blir väldigt många uppgifter att hitta på. Uppgifter som både ska få eleverna att tillgodogöra sig bildämnet på ett bra sätt och att utvecklas inom det, säger hon.

Inte vara rädd för att göra fel

Senare i lärarrummet berättar Linda och Marcus att de går första terminen på Konstfacks bildlärarlinje. De är väldigt glada att de redan fått komma ut i skolverkligheten och fått testa och lära sig mer om yrkesrollen.

- Vi har fått bra tips av Ida när det gäller att lära ut både praktisk och teoretisk kunskap till eleverna och har kunnat bolla tankar med henne om lärarrollen. Dessutom har vi fått vara med i diskussioner mellan lärarna på skolan och fått en inblick i vad man kan göra vid olika situationer som kan uppstå. Till exempel om man har en elev som inte klarar av skolarbetet av olika anledningar och behöver extra stöd, säger Marcus.

Både tycker även att de haft god nytta av att vara två lärarstudenter på en handledare. På så vis har de kunnat ta hjälp av och diskutera de nya erfarenheterna med varandra.

- För att få ut så mycket som möjligt av sin VFU så är det viktigt att man vågar ta för sig, att man kastar sig in i samtal med eleverna och att man inte är rädd för att göra fel. Det är väldigt mycket som man behöver kunna för att klara av yrket och omöjligt att kunna allt från början. Det har verkligen blivit tydligt under de här veckorna på Kulturama och gett en bättre förståelse för varför utbildningen behöver vara så pass lång som 5 år, konstaterar Linda och Marcus håller med.

Digitala möjligheter

Båda studerade konst på folkhögskola när de var yngre. Linda har sedan arbetat som fotograf, studerat konstvetenskap och kombinerar fortfarande sina studier med guidning på Liljevalchs.

- Det var genom guidningarna som jag blev mer och mer intresserad av att arbeta pedagogiskt och med ungdomar. Det tillsammans med saknaden av det egna skapandet gjorde att jag blev intresserad av att utbilda mig till bildlärare, berättar Linda.

Marcus har fortsatt med sitt eget skapande samtidigt som han arbetat i en daglig verksamhet för ungdomar med psykisk ohälsa där skapande i en bildverkstad utgjort en central del. Nu vill han få en lärarlegitimation för att kunna fortsätta arbeta både pedagogiskt och konstnärligt vilket han trivs väldigt bra med.

De är båda 70-talister och har under VFUn slagits av hur mycket bildämnet förändrats sedan den egna skoltiden. Det har blivit mer teori i undervisningen och digitaliseringen har skapat nya möjligheter.

- Eleverna får lära sig om både gamla och nya konstarter idag och det finns hur många digitala verktyg som helst att arbeta med. Bara en sådan sak som att kunna scanna in bilder och laborera med dem i Photoshop är en jättestor förändring, påpekar Marcus.

På Kulturama har också alla elever en egen dator. Det gör att de kan googla referenser och låta sig inspireras av olika konstnärer på ett väldigt enkelt sätt.

- Förr fick man gå till biblioteket och leta information vilket var ett mycket större projekt. När man ska hålla presentationer eller konsthistorieredovisningar idag är man heller inte styrd av vad man kan få fram för material till diabilder eller overheads. Vilket är en jättestor vinst både estetiskt, tids- och innehållsmässigt, förklarar Marcus.

Ett annat sätt att möta världen

Digitaliseringen har även medfört att den visuella kommunikationen tagit över allt mer i samhället, vilket de konstaterar lett till att det blivit än mer betydelsefullt att kunna tolka bilder.

- Bilder är precis som skriftspråket ett språk som man behöver öva sig på för att förstå. Det får man också göra inom bildämnet. Tyvärr har ämnet fått lite låg status inom skolans värld. Jag skulle vilja förmedla till mina framtida elever att bildämnet har ett värde oavsett vad man ägnar sig åt i framtiden. För många elever är det också lättare att tillägna sig kunskap via bilder, säger Linda.

Båda menar att konsten stimulerar en nyfikenhet på samhället och omvärlden och att bildundervisningen på så vis har en betydande roll i skolan.

- Ser man till exempel avbildade händelser och människor så vill man veta berättelsen bakom och vilka de är. Det gör att man genom bilden tillägnar sig kunskap som tangerar andra skolämnen. Man kan också koppla bildundervisningen till sådant som sker i samhället för att lyfta de frågorna. Bildämnet erbjuder helt enkelt ett annat sätt att möta världen på, säger Marcus.

Han tar även upp att ämnet ger elever möjligheten att använda andra uttryckssätt än talet och skriften som inte passar alla – och att det är en inkörsport för Sveriges kommande konstnärer och designers. Linda instämmer och tillägger att det också är viktigt att man som bildlärare kommer ifrån tankesättet att resultatet av det som eleverna skapar ska vara ”fint”.

- Det viktiga är istället den kreativa arbetsprocessen, vad eleverna vill ge uttryck för och att man ger dem verktyg för att kunna gestalta det. Det kan till exempel vara tankar och idéer som man vill pröva eller ställningstaganden och ifrågasättningar av normer som man vill kommunicera, säger hon och Marcus håller med.

Bildämnet allt viktigare

Medan Marcus och Linda går tillbaka för att börja med sin bedömning av elevernas arbeten så pratar jag lite mer med Ida.

Att bildämnet skurits ner i skolan samtidigt som estetiska uttryck och visuell kommunikation fått en allt större roll i dagens informationssamhälle ser hon som en allvarlig krasch.

- Dagens unga kommunicerar och socialiserar med varandra i en digital värld som i allra högsta grad är visuell och som mycket handlar om att skapa sig själv genom visuella uttrycksmedel. De översköljs också av reklam och information från olika håll i en allt högre hastighet. För att inte låta sig manipuleras är det viktigt att de lär sig att ta ställning och att sålla bland informationen, påpekar hon.

Ida förklarar att inom bildämnet får eleverna problematisera svåra ämnen som normavvikelser och etiska och moraliska frågor. Samt öva sig i att analysera såväl flörtiga och underhållande budskap som mer subtila uttryck som kan handla om liv, död och meningsfullhet.

- Det kritiska tänk som de på så vis lär sig har de stor nytta av. Både i sin vardag och för att tillgodogöra sig skolans andra ämnen, poängterar hon.

Sarah Magnusson

sarah.magnusson@extern.stockholm.se

Från civilingenjör till lärare

Jenny Archer utbildade sig till civilingenjör och går nu Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att omskola sig till lärare inom sitt ämnesområde. För tillfället gör hon sin Verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Bromma gymnasium.

Senast uppdaterad 22 december 2014