Fyra lärarstudenter om utbildningen och framtiden

  •  

Lärarstudenter om framtidenBlivande matematiklärare studerar vid matematiska institutionen i Kräftrike.

Vi träffar fyra blivande lärare som berättar om sina tankar om framtiden och vad de tycker gör en bra lärare.

Simon Parment, Christoffer Anderson, Sebastian Alevad och Adina Lerjefelt är inne på sitt tredje år i lärarstudierna. Nu läser de vid matematiska institutionen i Kräftriket för att bli behöriga matematiklärare.

– Lärarutbildningen är en kvalitetsstämpel på att du kan det du ska inom pedagogik, didaktik och dina ämnen. Det är många färdigheter som skapar en bra lärare, säger Simon.

De tycker att det är för lite praktik ute på skolor under lärarutbildningar, men även i samtalen under ämnesstudierna. Speciellt när de läser i grupper utan andra lärarstudenter.

– Matematiken är på en väldigt hög nivå och många blivande mattelärare hoppar av för de blir så stressade trots att de inte ska undervisa på den nivån. Det skulle vara bättre om matematikundervisningen var mer pedagogiskt inriktad. Visst måste man förstå matte men det är också viktigt hur man förmedlar sina kunskaper, säger Adina.

Simon protesterar och menar att nivån på den första kursen i engelska var för låg för honom som blivande engelsk lärare. Han påpekar att läraryrket är en balans mellan ämneskunskaper och förmåga att lära ut.

– Det skulle vara bra med någon form av lämplighetstest för att testa om en person passar som lärare. Det inte räcker med ämneskunskaper för att kunna lära ut, säger Adina.

Saknar undervisning om digitala verktyg

De tycker det är mycket fokus på ämnen de ska undervisa i på universitetet och efterlyser mer diskussion och utbildning om hur de ska undervisa om läroplanens övergripande uppgifterna. Exempelvis källkritik, genus och demokrati.

De saknar även utbildning i hur de ska arbeta med digitala verktyg i klassrummet. En surfplatta kan vara en fantastisk lärande resurs om den används på rätt sätt. Men först måste de veta att verktygen finns på skolorna och lära sig hur man kan arbeta med den i undervisningen.

– Vi erbjuds en frivillig kurs i smartboards i matematikdidaktiken men annars pratar vi lite om digitala verktyg, berättar Simon.

– Universitetet använder sig av Powerpoint för undervisningen men när jag var ute på VFU (verksamhetsförlagd utbildning reds.anm.) så använde lärarna på skolan Kahoot i klassrummet. Det är en fantastisk resurs. Om jag vet att alla elever har en smartphone kan jag planera för hur jag kan undervisa med hjälp av digitala verktyg och smarta appar, säger Christoffer.

Utmaningen att lära ut

De är överens om att de saknar samtal och undervisning om hur man lär ut under lärarutbildningen.

– När man kommer ut har man ämneskunskaper, men hur tar jag det ett steg längre och förmedlar dessa kunskaper? Det skulle vara intressant att göra ett större arbete om pedagogik, tycker Simon.

– Man får öva på det pedagogiska under praktiken på skolor. Sen har vi kurser i retorik och ämnesdidaktik men jag tror det underlättar om man har pedagogisk talang innan man påbörjar utbildningen, säger Adina.

– Vi kommer inte att vara färdiga lärare när vi kommer ut. Det är då man börjar lära sig den pedagogiska biten. Efter fem år kanske man är en bra lärare, inflikar Christoffer.

De är skeptiska till att de kommer orka arbeta heltid under sitt första år som lärare eftersom det är så mycket att hinna med.

– Det tar lång tid innan man får rutin så i början måste man arbeta mer än 100 procent för att hinna med, tror Simon.

– Efter ungefär tre år tror jag man känner man sitt material och har färdiga lektioner och uppgifter man kan återanvända, säger Sebastian.

Rätt till en mentor som nybakad lärare

Några av dem känner till att de har rätt till en mentor under en introduktionsperiod som nybliven lärare. Mentorn är en behörig lärare som stödjer den nyexaminerade läraren i hens professionella utveckling. Läs om Stockholms stads erbjudande till nyblivna lärare.

– Jag skulle verkligen vilja ha en mentor när jag kommer ut. Jag tror det skulle vara jättebra den första tiden som lärare, säger Adina.

Ensam i lärarrollen

Lärare är ett yrke där man arbetar mycket ensam och en fundering hos studenterna är att det är viktigt att hitta former för samarbete och kollegialt lärande när de kommer ut i yrkeslivet.

– Jag tror man kommer få mycket stöd i sitt arbetslag och av kollegor speciellt om man är på en större skola där flera lärare undervisar i samma ämne, säger Simon.

Att dela erfarenheter med äldre kollegor tror de är en framgångsfaktor som nybakade lärare.

– På en skola där jag gjorde VFU skuggade lärare varandra. Det är ett schysst system där kollegor delar kunskap, berättar Christoffer.

– Blir det inte konstigt om man skuggar en kollega som man arbetar tillsammans med? Om man är två idrottslärare på en skola så planerar man ju sina lektioner och jobbar mycket tillsammans, undrar Adina.

– Jag auskulterade en matematiklärare under min VFU och fick ställa frågor. Det var intressant att se hur han hade lagt upp sin undervisning. Sen kan man ju alltid gå mellan ämnen, bara för att man undervisar i matte behöver man inte följa en mattelärare. Man kan lära sig mycket av att följa lärare i andra ämnen, säger Simon.

De föreslår att lärare från olika skolor får skugga varandra för att utöka erfarenhetsutbytet mellan skolor.

(När kollegor följer och iakttar varandras undervisning heter det skugga, medan lärarstudenter auskulterar när de följer med på en lärares undervisning reds.anm.)

Uppbackning av rektorn

De är överens om att rektor är viktig och att denne måste se dem, ge stöd och gehör för idéer samt feedback på deras arbete.

– Man vill bli sedd och att ens chef förstår vad man gör, säger Adina.

– Det är viktigt att rektor backar upp min bedömning om det blir konflikt med elev eller förälder om ett betyg jag har satt. Rektorn måste ha förtroende för mitt arbete, säger Christoffer.

Vad lockar med läraryrket?

De är alla överens om att lärare är ett både viktigt och krävande yrke, men att det har för låg status idag.

– När jag var yngre tänkte jag aldrig att jag skulle bli lärare. Jag ville göra något där man kunde göra karriär. Men när jag faktiskt skulle välja vad jag skulle studera till satte jag mig och funderade över vad jag verkligen gillar. Då valde jag pedagogik, berättar Christoffer.

– Jag tycker om att förklara saker så att folk förstår och jag är bra på det. Det behövs och är en viktig uppgift, säger Simon.

– Många som går på lärarprogrammet vill göra skillnad för barn och unga. Man gör det inte för pengarna, slår Adina fast.

De tycker inte att läraryrket har den status det förtjänar eftersom det är så viktigt för samhället. Dessutom är det ett svårt yrke som kräver många färdigheter.

– Jag tycker lärarutbildningens status måste höjas för att locka till sig högpresterande personer som vill bli lärare, säger Christoffer.

Uppfostran eller utveckling?

En oro inför första jobbet är att de kommer att behöva uppfostra eleverna att ta ansvar för sina studier. Christoffer och Sebastian vill arbeta på gymnasiet eftersom eleverna är lite äldre och bättre på att ta ansvar för sina studier. Adina och Simon är intresserade av att arbeta på högstadiet och gymnasiet.

– Jag har förstått att kontakten med föräldrar kan vara en utmaning med yngre barn, säger Sebastian.

Att skapa relationer till elever och vårdnadshavare kommer bli en utmaning eftersom de får lite träning i det under sina studier.

– Vi skulle vilja ha mer undervisning och samtal kring att skapa relationer och dialoger. Både enskilt och i grupp, säger Simon.

Med tankarna om att skapa relationer kommer också funderingar kring vilken värdegrund de tar med sig in i klassrummet.

– En vän sa att hon ville leda och då undrade jag vad det var för värdegrund som hon tar med sig in i klassrummet. Jag vill utveckla eleverna, att ge dem kunskaper så de kommer vidare i livet, säger Adina.

De andra studenterna instämmer i att utveckla är ett nyckelord för lärargärningen.

Under lärarutbildningen har de tre perioder på omkring sex veckor VFU. Under sina VFU perioder har de har många samtal om pedagogik med sina handledare.

De ser gärna att skolan där de jobbar har gemensamma regler och ramar för lektionerna, något som de tror underlättar i början av karriären.

– Har man ett gemensamt sätt att starta en lektion på skolan? Eller finns det en rutin kring hur man hanterar mobiltelefoner? Det skapar trygghet för eleverna om alla lärare följer visa gemensamma ramar, menar Sebastian.

VFU + rekrytering = sant

Att de om några år är färdiga lärare och det är dags att söka sig till en skola är något de inte tänker så mycket på.

– Jag är blivande mattelärare så skolorna skriker efter mig, säger Christoffer.

Det är lätt att få ett lärarjobb men hur vet man att det är rätt arbetsplats?

– Man gör tre VFU-perioder och när man har sin tredje praktik har man ganska bra koll på skolorna man varit på och hur det är att arbeta där. Ofta är man ju dessutom på samma skola under flera perioder, säger Simon.

Att prata med lärare eller att sitta i lärarrummet och fika är ett bra sätt att få olika perspektiv på skolan.

– Ett bra sätt att prova en skola är att vikariera. Om man hänger i lärarrummet känner man direkt av stämningen på skolan, tipsar Sebastian.

– Det skulle vara bra om man kunde komma in på en skola och känna av stämningen under en dag, tycker Christoffer.

– Efter utbildningen borde man testa att vicka på flera olika skolor för att få en känsla för dem innan man skriver på årslånga avtal. Det är ju lätt att få ett vikariat, säger Simon.

Framtiden ser ljus ut för de fyra blivande lärarna.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 27 augusti 2018